Fick mig en tankeställare igår.....
Fick en ordentlig tankeställare igår.... en av mina vänner på facebook gick hastigt bort, hon skrev ett glatt inlägg 2 dagar tidigare. Barnen skrev beskedet till alla hennes vänner på hennes FB-sida att hon idag inte finns hos oss längre....
Funderade då på hur jag vill att mina anhöriga ska hantera mina konton på Internet bl.a facebook och blogg?
Hur gärna har jag inte själv velat lära känna mina föräldrars, barns, nära och käras tankar bättre genom text och bilder, läsa in vad de tycker/tyckte och älskade mest, det skrivna ordet säger ofta mer än det sagda. Ibland kan våra tankar och ord också stötta andra..Vill även kunna förmedla vem mamma/farmor/mormor var till mina barn och barnbarn vartefter de växer och blir äldre och jag kanske inte finns hos dem.
I den första sorgen är det kanske svårt att se mammas/pappas/barns facebooks och blogg konton då döden alltid är så abrupt, men jag tror att det även kan finnas en Styrka/glädje i det längre fram i sorgearbetet. Har några vänner som lämnat oss och deras bilder, livsglädje när de fanns hos oss, gör att sorgen blir mindre då jag känner in bilder och ord....det vill jag vidareförmedla till mina barn, barnbarn, anhöriga och vänner...Jag fanns här en tid, älskade mitt liv och alla er som fanns runt mig. Låt mig förmedla det jag trodde på och älskade även om jag är död =)
Hur tänker du?
Har en vän vars fb är kvar efter 2 år vi är ganska många som fortfarande är in och kommenterar.
Jag tycker att det är som att en bit av Gunilla lever kvar och för hennes dotter är det nog bra.
Ha det bra/Kram
Jag tänker att sociala medier är som gamla tiders familjefotoalbum, fast mer lättillgängligare för flera!
Jag tänker aldrig på döden, "den dagen den sorgen" tänker jag,
även om det ligger ett visst allvar bakom.
Jag tänker på livet istället, och tackar för livet, jag värdesättert mitt liv, och ge blommorna till de levande.
Sänder dig en stor varm kram i vinterkylan ! Köp dig snygga vinterkläder och mys med tända ljus !
