I fredags...

...var vi på år grannes begravning. Det blev T U N G T...så tungt.
Har varit på flera begravningar förr, bla. min fostermor och fosterfars, så tungt att missta sin barndoms trygghet och älskade förädrar ♥ men vi var vuxna syskon och med våra familjer och tillsammans med våra barn kunde vi trösta varandra, göra döden förståelig för varandra....
Att se dessa små/unga barn missta sin förälder så tidigt grep mig djupt....En pappa mitt i livet,...Försvann...41 år gammal...Det är obegripligt!
 
Vår fina granne var en älskad person som många ville säga ett sista farväl till. Fin blev Gudstjänten men oerhört ...........T U N G 
 
 

AJ AJ....

.... skulle gå på toa innan jag la mig i tisdagskväll, hade bara "mysbelysning"på i köket och hallen,  Inez hade tagit in älsklingsbollen, och den klev jag på i mörkret och höll på att ramla.....Fick tag i kanten på hallväggen, en häftig knyck blev det och det knakade till i höften. Kunde knappt sova på natten pga smärtan...En söt liten Sotis kom knatandes över höften vid fem, kändes som han hade fem-ton-stassar när han vandrade över mig..ont gjorde det =/
 
En stor muskelbristning blev det, makens käpp som han fick när han fyllde 40 i födelsedagspresent räddade min dag plus smärtstillande. Går som en halt kråka fortfarande men inte så mycket värk...
 
Bilden lånad här
 
 Finns som ni ser många fler problem att ojja sig över ;)

Vad hände?

....Igår när jag skulle ge hästen hö och kraftfoder så kikade jag upp mot svalornas bo...såg konstigt ut som om en vinge hängde ut... Berättade för kära maken mina misstankar och frågade om han hade den bra ficklampan på sig? det hade han inte, han jobbade med sista veden..vi konstaterade att vi inte sett eller hört svalorna på en vecka...
När jag vaknade i morse så sa kära maken att han haft ficklampan med sig när han gav häst och höns morgonmat och han tyckte oxå att det såg ut som en vinge som hängde ned från boet.
 
Vi letade reda på en lång stång och maken klev upp på en rundbal och nådde boet, först petade han ned en död unge och sedan den andra, de hade svultit ihjäl....
Vad har hänt? när den stora skogsbranden härjade för två år sedan och röken svepte in över gården försvann alla fåglar utom svalorna som hade ungar, de gav inte upp sina ungar utan stannade kvar. 
Så sorgligt att se dessa flygfärdiga ungar övergivna tills de dött av hunger...
 
När jag hängde ut tvätten på eftermiddagen hörde jag somriga och välbekanta "svirranden" vände mig om och såg fyra svalor mot den blå himlen.....
 
 
VAD HÄNDE?
 
Har aldrig grillat så mycket som i sommar, vi gör folieknyten med potatis, tomater och andra grönsaker dränkta i smör på andra grillen, så gott och det sköter sig så gott som självt ;)
 
Så många projekt vi gjort denna sommar, nu har kära maken semester och nu är det fönsternas tur att förbättras, målat och bytas glas...om en vecka stor fest, hoppas innerligt att de är klara då :)
 
 
 

Älskar låtarna ♥

 
och denna låt...så grym

I chock....

Igår fick vi höleveransen som vanligt, alltid lika kul att träffa en gammal kollega från jobbet, vi pratade om och ditt och datt då han beglagar att vår närmsta granne dog för ca en vecka sedan, självklart trodde han vi visste det redan......Jag och kära maken stannade upp...i chock...vi visste inget, på landet går "djungeltelegrafen" mycket långsamt....så TRAGISKT en kille på 41 år lämnar sina barn och anhöriga och ett liv som borde varit minst 40 år till.....En tung kväll blev det....Så orättvist livet kan vara....Han var vår bilmekaniker och han fick ta över våra åkrar och ta hö till alla sina inhysningshästar när vi inte behövde ta hö längre då vi bara har en häst....Vila i frid M......♥
 
 

Redan Augusti!

Den här sommaren har vi gjort så mycket och haft så många projekt, juni och juli vart tog ni vägen? :) Har orkat så mycket mer än jag trodde... Har ju varit envis i hela mitt liv och det var väl det som ledde mig in i fällan att jobba FÖR MYCKET... Men här hemma har vi bara förbättrat vardagen för oss på alla sätt ♥ Djuren finns som våra största glädjeskapare runt oss var dag..lite bilder..
 
Rambo älskar att ligga gömd under kuddar...här sticker baktassarna fram....
 
...och här huvudet ♥
 
När matte snodde kuddarna och låg och lyssnade på när åskan mullrade så bäddade jag om honom med feccefilten, till Rambos belåtenhet ♥
 
Vi skulle klippa gräsmattan idag, mycket långt gräs vi inte kommit åt att klippa då veden intog vår gård och gjorde det omöjligt, lösningen innan gräsklipparen blev vår kära häst :) ♥
 
Tog bilden från köksfönstret, dottern hade gått en promenad med vår kära gamla häst för omväxling mot att han jämt trampar runt i hagen :) Hundarna fick vara i hundgården medan hästen "klippte" gräsmattan. Varmt och torrt denna sommar så det finns inte mycket gräsmatta hos oss att klippa, gulnat, torkat och fnöskegräs överallt. Att hundarna inte fick vara med beror på Bosse, han försöker ta alla flygfän som han ser och runt en häst finns det mycket bromsar. Orädd försöker Bosse ta dem och struntar i om han går under magen på hästen...De är bästa vänner men jag är rädd att Bosse kan bli sparkad om hästen överraskas och sparkar av instinkt.
 
I våras byggde vi stora odlingslådor och ett växthus, nu skördar vi frukten av slitet...Hur ska ni orka äta upp allt? frågade dottern mig igår, Det går nog åt svarade jag för var kväll när jag vattnar slinker det ned en gurka, morot eller tomat ;)
 
Vi har gödslat med brännnässelvatten, vi får så mycket tomater att grenar bryts av tyngden, det gäller att ligga före och binda upp...
 
Försök knapra på en morot inom en hästs hörhåll och bedjande hundögon...kan tala om att det går inte ;)  får dela morötterna med Lokie och hundarna var kväll ;)
 
Idag har åskan dominerat dagen från mogron till kvällen, Att himlen kan bli så mörk.....slutar aldrig att faccineras
 
 
Vi har tillbringat hela sommaren utomhus, grillat, lyssnat på ljudböcker, datorerna har vi glömt bort ;) När vi väl gått in så har det blivit kväller... trötta hundar som varit ute från morgonen ramlar ned på sina bäddar och sover...Min kära make frågade mig en kväll varför jag inte kommit på ide´n tidigare med ett "uterum"...svarade som sanningen är - jag hade inte ork att tänka på oss...jag hade bara ork för att ladda och vila för att orka jobba
 
 
 
 
 
 
 

Härliga sommar ♥ ♥ ♥

Så mycket har hänt sedan sist och sommaren har varit ljuvlig, lite bilder från min sommar, tagna med mobil i farten, för denna sommar har gått snabbt med många projekt och mycket lugn och myyyyyyyyyyyyyyyyyss ♥
 
Min sommar i bilder.....
 
Vi byggde växthus och Sotis tyckte det var en mycket varm och trivsam plats ;)
 
Ibland tyckte Mille och jag att det var för VARMT...glassen intogs i skuggan ;)
 
En underbar morgonhimmel i juni ♥
 
Sa hejdå till en fin vän och kollega, nu fortsätter han sin lärarkarriär i dalarna, lycka till min vän :)
 
Midsommaren firade vi med kära far och bästa  I-M och son, denna fina midsommarbukett som I-M plockat höll sig lika vacker i två veckor då den stod ute, humlor och bin besökte den gärna :) sen blåste partytältet ned....
 
 
 
Midsommarmat och tradition ♥
 
Mitten av juli och växterna påmminer mig om att sommaren är halvvägs...minns att jag förut tänkte bara tre veckor kvar av semestern nu.
 
Mina vackra klockor blommar...
 
 
Men först skulle vi fira hästens 26 årsdag ♥♥♥ sedvanlig hästtårta tillverkades och.....
 
 
 
En massa grattiskramar fick han vår älskade häst ♥
 
Tårtan är alltid lika uppskattad och dagen efter.....
 
...fyller jag =) min dotters födelsedagstårta till mig, så mycket jobb hon la ned på den, vaniljkrämen gjorde hon från en vaniljstång och petade ut alla frön ♥ tack min älskade dotter ♥ så god tårta ♥
 
Några av mina fina födelsedagspresenter, men uppskattade dem alla =) ♥
 
Vi har skaffat höns igen, bresse heter rasen..jag och kära maken byggde en stor hönsgård till dem, vi har massor av rovfåglar och vågar inte ha dem fritt på gården som förr. Vi hörde ett högljutt skrik och sprang ut för någon vecka sedan, en jätterovfågel satt i hästhagen och lyfte när vi kom ut utan något byte i klorna.....skatorna lyckades rädda sin unge med gemensamma krafter ♥ Denna rovfågel med make/maka seglar var dag över vår gård....Räven har vi oxå besök av ofta, för en vecka sedan låg ett visitkort på vår trapp...
 
Första dagen ute....tuppen leder truppen...så ung han är vet han redan sin position....om någon månad börjar de lägga ägg =)
 
Mille bjöd oss på blåbärs och hallonjuice att han redan provsmakat framgår av bilden ;)
 
Hundbad har varit mer sällsynta denna sommar då kära maken och jag byggt...och byggt....även ett uterum att sitta och mysa i..
 
Idag har vi sagt upp canaldigital och TV-licens...vi har inte sett på TV på tre år så varför betala för det? allt går på slentrian och man tänker inte på det...
 
Inez har tagit katternas plats på trappan och sover gott ♥
 
Bild från ikväll, en katt på var sida om mig i soffan....finns inget gosigare än dessa UNDERBARA katter ♥♥
 
Kära maken jobbar på en golfbana, detta veckoslut tar han grönt kort =) så snart drar vi och hundarna ut på golfbanan...foton lär följa ;)
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En stunds eftertanke ikväll....

.....I dag åkte vi till kära vänner i Västerås, en härlig eftermiddag blev det med mycket prat sedan sist och delning av erfarenheter i vardagen =)
 
Fick fina utemöbler då de tänker flytta till lägenhet från villa....Själv köper jag nästan aldrig nya möbler då vi har huset fullt med djur och valpar har avlöst varandra, en ny skinnsoffa för X-antal kronor som kanske blir gnagd på har vi struntat i, en soffa på blocket dög bra =)  Jag har valt djuren före ett tipp topp hem och jag och kära maken trivs med det vi har.....Det enda som visar att vi har haft valpar och unghundar är trappan till övervåningen, nedersta trappsteget har det gnagts på under åren annars är hem och möbler intakt ;)
 
Sista pinksvängen med hundarna har sina egna procedurer, Inez kikar sig omkring om hon kan pinka ifred för Bosse....Han är otroligt närgången  och hon gillar det inte... Lockade Inez och hon fick pinka ifred på ett nytt ställe, när hon var klar och gick in kom Bosse och den omständiga proceduren med luktande, slickande och sedan efter vad som verkar en evighet så pinkade han mot en buske....stressen grep tag i mig för denna omständiga procedur var kväll...så stannade jag upp och tänkte....låt Bosse ta sin tid...Idag har jag ju all tid i världen och den ska mina djur och barnbarn få ta del av, sakta men säkert sjunker det in....Du gör idag bara vad du villl ♥ och om ett år hoppas jag att jag inte ens kan stava till ordet stress =)
 
På sommaren är katternas matkonto billigt ;) Sotis visar stolt sin fångst
 
 
Bosse ...tonåring och ibland en riktig "slyngel" ;)

I morgon går en epok i graven....

.....då ska jag följa mina sista 9:ors avslutning och vinka hejdå...Vet att många tårar kommer att falla då, så underbara ungdomar...senast igår hade jag besök av F och J, alltid så kul med deras besök och de har troget kommit och underhållit mig ♥ Då sitter vi och snackar någon timma över en kopp kaffe =)
 
Det mullrar rejält när denna Epa-lastbil dundrar in på gården ;) Här är vi och äter pizza den 4 maj.
 
På måndag blir jag avtackad och säger hejdå till många goa arbetskamrater, hämtar mina personliga tillhörigheter och lämnar mina nycklar....
 

Noll koll....

....totalt på vad jag orkar ...Idag hade Mille födelsedagskalas för sina vänner i förskoleklassen, långhelg så tyvärr var några borta av de inbjudna, men 7 av 14 kom.
Jag, kära maken, dottern och Mille byggde en rolig hinderbana för kalaset som varade i två timmar, så kul de hade och busade runt, dottern skuttade runt och busade med barnen och jag körde en lek... Några avbrott blev det med fika, presentöppning och fiskedamm =) Jag kände rätt snart hur jag föll in i en jobbroll, kollen på barnen så de inte gjorde något farligt, peppning, turordning osv. En underbar fest blev det med glada och nöjda barn, jag hade jätteroligt och tyckte hela tiden att det var så kul =D
 
Väl hemma, när jag satt mig ner så blev jag totalt slut, gäspade stort o ljudligt, kunde somnat på stört....Här var inte hjärna och kropp överens, så kul som jag tyckte det var borde jag fått energi...Så fortfarande noll koll på vad jag orkar idag...
 
Förberedelser inför kalaset...
 
Världens goaste barn kom, skrattade och for runt och hade roligt..
 
Hopp och studs och balansgång =)
 
Om någon var för kort satte Mille dit en liten plint så de skulle nå ringarna ;)
 
Ringarna och repen var nog det mest populära =)
 
Summa summarum....så roligt med alla glada och supertrevliga barn, jag är så glad att jag var där och fick en så härlig dag...vad gör väl lite trötthet då =)
 
 
 

Idag brottas jag med mycket....

Framförallt med måsten, att orka och att få tillbaka lusten och glädjen i vardagen...

 

Måsten = att hemmet ska vara rent och välstädat, mat på bordet, diskbänken undanplockad och fin när jag nu är hemma på heltid. ….Uppfyller inte de kraven....

 

Orka = Om jag städar på morgonen ser det ändå ut på kvällen som jag inte städat på en vecka efter det hundarna sedvanligt tappat hår, dragit in sand, lera och smuts...nåväl katterna bidrar oxå till en massa hårtussar som ligger i hörnen ;) Jag har valt djuren före välstädat....Även om jag kämpade för det sistnämnda förr....Uppfyller inte de kraven heller....

 

Just nu struntar jag i både måsten och orka.....sover till 9 minst var morgon, tar kanske tre timmar vissa dåliga dagar för att komma igång och klä på mig och komma ur morgonrocken...sedan vandrar jag genom hårtussarna, gruset på golvet ut på gården med hundarna och börjar långsamt fatta.... det finns inga måsten mer....jag behöver inte orka....det enda jag behöver tänka på nu är att njuta av min härliga familj, djuren, naturen och dagen som ges till mig ♥♥  börjar så sakta uppfylla de kraven ;)

 

….....så mina vänner, blunda för skiten i hörnen...det här är jag idag och jag hoppas att den dag när jag får alla krafter tillbaka, så ser jag fortfarande till vad JAG tycker är viktigt och struntar i en massa onödiga måsten vi lärt oss från barndomen.

 

 

 

Snart slut på maj, men först en bildbomb ;)

Som vanligt har maj bjudit på högsommar värme och kallt regnrusk som sig bör ;) Älskar försommaren med den härliga skira grönskan....
 
Så härligt med denna vackra "skira" grönska, satt ute och njöt, 26,9 grader i skuggan klockan 15 den 10:e maj
 
Tidigare den 10 maj hade vi åkt till hundarnas favoritställe så de fick svalka sig i sjön, ibland gör vi något annat för att svalka av dem som de älskar och det är när jag spolar dem med vattenslangen, då får man passa fingrarna när de jagar vattenslangen  ;) några bilder från första badet ......
 
UNDERBART tycker Inez att badsäsongen börjat...
 
Nu sticker jag matte =)
 
Äntligen ett långsim igen.
 
Bosse väntade in Inez från stranden som vanligt, då han ännu inte vågat sig ut på djupt vatten....blir bara så ledsen att han var tvungen att tillbringa hela sommaren 2014 som valp i en bur efter operationen :`(
 
Men fullt bus när Inez kommer tillbaka, så han blir lika blöt och avsvalkad som henne =)
 
Sjön glittrade vackert mellan späda löv..
 
...Mer rofyllt och glädjefullt än glittrande vatten finns nog inte.
 
Så mycket liljekonvaljer...alla dessa bilder från den 10 maj.
 
Hela gården invaderades som vanligt av vitsippor...bilden tagen 1 maj
 
Trädspegling i vattenpöl
 
Här går jag hundsvängen för första gången utan jacka den 1 maj ♥
 
Rambo vilade på varma stenar den 1 maj
 
Min kompis söta lamm plockar i gröngräset 29 april men bilden fick vara med ändå ;)
 
Den här forellen fiskade Mille helt själv den 7 maj...med mycket smör, grädde och en massa dill blev middagen bara så god =) (bilden tagen av min svärson)
 
Än hänger gamgubben med, lika snygg som vanligt, 26 år i juli ♥ ♥
 
Denna härliga bild på Mille är från den 26 januari, Mille är med pappa i lastbilen..en dröm för en grabb som gillar bilar (bilden tagen av min svärson)
 
 

Så mycket fint 😃

Tisdag och onsdag har Mille varit hos mig efter skolan, dottern har varit på utbildning och det blev sena dagar. Vi har haft härliga dagar och igår tittade vi på en utställning hans förskoleklass gjort 👍
 

fisken mot väggen är Milles
 
Så mycket fina saker att titta på 💕

Kreativiteten har flödat
 
Skolan hade öppet hus den 19 maj, här har Mille en tekniklektion och bygger med ärtor o tandpetare 😃


Syrener och Häggen blommar och det luktar ljuvligt ute🌺
 
Soligt o varmt i några dagar som har tillbringats ute ☀️
 

Sotis är alltid med mig, såväl inne som ute 💕
 
Inlägg o bilder från mobil.


April..................(bildbomb)

.....började med påsken och familjen var samlad och vi åt gott i massor solen lyste och det blev en härlig helg..
 
förätten de goda ägghalvorna och ....
 
den rökta laxen.....
 
Dotterns underbara cheesecake med räkor.. recept här
 
Mille fick leta efter sitt påskägg och presenter i "mormors glänta" det var roligt tyckte han ♥
 
Påskägget funnet...
 
 Det tog en stund att hitta grejerna...
 
 Provsmakning av godis innan han fortsatte leta.
 
En av presenterna var ett långt rör som man kunde blåsa en massa såpbubblor med, här har hans mamma börjat testa
 
 
 
Mille och hundarna jagade såpbubblor tillsammans
 
 
 
 
 
Inez har bestämt vilken bubbla hon ska ha och.....
 
hoppar högt upp i luften efter den..
 
Här har Bosse bestämt sig för en bubbla och....
 
hoppar efter sin...
 
Full jakt och så roligt...
 
 
 
..Bosse blev nästan vindögd när han fokuserade på bubblorna =)
 
 
 
Denna bubbla vann Inez över Mille ;)
 
Medan hundar och barn busade drog Rambo ut på råttjakt...
 
...vattnas redan i munnen när han tänker på fångsten..
 
En vacker gäst i hästhagen..
 
första tvätten hängs ut för året en solig dag 
 
Härlig kvällshimmel...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Visst...solen skiner....

....och jag söker efter alla glädjetecken i våren som jag älskade förut.....Fann en blogg hos en vän som beskrev det mesta jag tappat i ork och lust efter 28 års hårt slit i ett jobb som jag ÄLSKADE,  jag tappade kontrollen...där min kropp en dag satte stopp. Personen har satt ordet på så mycket känlor jag känner och har haft, har vägrat medicinener, men att orka klä på sig, duscha har krävt en halvdag, kanske har jag kommit ur morgonrocken före 15....inget jobb är värt den här fällan.Som ni tidigare sett i bloggen har jag sagt upp mig då läkaren förbjöd mig att återvända av hälsoskäl, fanns inget annat jobb för mig......vill bara tillägga att jag inte riktigt accepterat att jag är/har varit sjuk....hoppas att jag kan finna tillbaka min livsglädje, fantasi, målandet, fotandet och hitta tillbaka alla underbara motiv jag allltid hade för ögat tidigare =) Har ingen panikångest...är fortfarande bara så TRÖTT....
 
länk här: http://tankaromutmattning.blogspot.se/2016/04/att-leva-med-utmattningsdepression-och.html

Att leva med utmattningsdepression. Och att bli frisk igen

 
Tänker på det här med rehabiliteringen efter ett utmattningssyndrom. Jag trodde att det bara var att vila och så blev det bra sen. Men det är ju verkligen inte alls så.

Först av allt måste man ju acceptera att man är sjuk. Bara en sån sak. Låter barnsligt enkelt. Men för mig var det jättesvårt. Jag ville absolut inte vara psykiskt sjuk. Det ville jag faktiskt inte. Förnekelse...

Sen handlar det om att rehabilitera sig tillbaka till sitt privatliv. Och det är så små steg så man knappast kan fatta det.

Man övar på att orka duscha. Om man har ork att tvåla in sig är det bonus. För att inte tala om ifall man orkar tvätta håret. Då är man verkligen på g. Man övar på att orka ta sig upp ur sängen och ligga på soffan istället. Man övar på att orka värma lagad mat i micron. Har man riktig ork kan man lägga upp maten på en tallrik också!

Man övar på att gå ut. Förr betydde "gå ut" att gå ut och dansa och festa hela natten lång. Nu betyder gå ut alltså bara ta på sig skorna och ställa sig utomhus. Gå ut och vända, sen gå in igen. Gå ut en minipromenad.
Det här funkar alltså inte! 

Man övar på att orka gå och handla en liter mjölk i närbutiken. Sen övar man på att handla på stormarknaden. Det är en verklig utmaning. Hög så kallad bakgrundsmusik, för mycket saker, väldigt mycket intryck.

Man övar på att vara bland människor. Att gå på stan, gå i affärer, stå i kö utan att få panikångest, att gå på kalas, att träffa vänner, att planera in roliga aktiviteter.

Samtidigt ska man utveckla sig själv. Så att man lär sig vilka svaga punkter man har och hur man kan göra för att undvika att hamna i samma fällor en gång till. Fast det gör man ju. För så snabbt lär man ju inte sig. Man ramlar och reser sig upp många gånger.

Man hittar strategier som får ens vardag att fungera enklare. Öronproppar, solglasögon, såna saker.

Man tar en och annan strid mot någon myndighetsperson som har åsikter om hur ens tillfrisknande går. (Det går för sakta.)

Man sätter in och sätter ut mediciner. Och hanterar biverkningarna av dessa medicinerna. Pendlar mellan hopp och förtvivlan.

Man ringer och ringer. Försöker få tag på personer som inte går att få tag på. Man försöker lösa Moment 22-problem.

Sen övar man sig på att vara en good enough person, mamma, fru, vän, fd arbetskamrat, granne osv. Att inte ha kvar de beteenden man hade förut. Att inte ta på sig att baka kakor, vara klassförälder, ordna luciatåg och insamlingar, stå i kiosker och sälja sportsockar.

Sen nån gång kommer den dagen då man faktiskt börjar känna att man är på bättringsvägen. Att man klarar av att utföra en hel del av de sysslor som man behöver kunna i sitt privatliv. Man orkar skjutsa barnen, gå på yoga, laga middag, läsa läxor samma dag. Livet leker och man tänker att nu, nu är jag frisk.

Men nej. Det är man ju inte.

Man har kommit en bra bit på väg. Men då kommer man till nästa fas. Att rehabilitera sig tillbaka till arbetslivet. Man tycker att man är frisk och glad och kan klara vad som helst! Då ska man bromsa. Det är svårt.

Att komma till en arbetsplats är en utmaning. Det är nya människor, nya rutiner, man vill vara lite på hugget, komma in i gänget, vara fokuserad och lära sig en uppgift, ta in information. Dessutom ska man utmana sig själv och sina rädslor, tänk om jag får en panikattack på jobbet, tänk om jag går in i väggen igen, hur vet jag när jag är trött jämfört med att jag är på väg att krascha igen? Men även rädslan att inte duga, prestationsdjävulen kommer och hälsar på.

Man ska lära sig att säga nej. Att ta paus. Gå på toaletten. Våga sitta och ha rast i lugn och ro. Våga göra allt det man vet att man behöver göra för att må bra. Undvika skitsnacket, gnället och de personer som utstrålar negativ energi. Gå hem när man slutar, inte senare.
www.rosaguiden.se

Allt detta, även om de andra på arbetsplatsen inte gör det. Det är supersvårt. Man är ny och vill visa framfötterna. Men så vet man att man inte ska överarbeta. Man ska hålla igen och vara rädd om sig.

Kommer man tillbaka till sin gamla arbetsplats är det lite annorlunda. Då ska man hantera alla gamla kollegor som undrar hur det är med en. Om man är frisk nu? Man ska vara trevlig, men öva på att inte vara för trevlig. Alltså så där trevlig så att det blir jobbigt för en själv att stå och småprata och upprepa allt för femtielfte gången, fast man känner hur ångesten kryper i kroppen.

Man ska inte ta på sig att lösa chefens uppgifter, som man alltid gjort, utan sitta stilla i båten och vänta på att den som ska göra jobbet gör det. Viktigast av allt, man ska hitta ett nytt sätt att vara på en plats där ens invanda mönster sitter i väggarna.

Vägen tillbaka ner i utmattningen, till ångest och depression är kortare den här gången. Man får färre varningssignaler. Kroppen klarar mycket färre påfrestningar nu.

Man ska dessutom hålla koll på sin egen rehabilitering. Man ska öva sig att vara där. Att göra något. Typ vända på ett papper. Sen att ta lite större uppgifter. Man ska öva sig att svara i telefon och inte veta vad den som ringer vill veta. Man ska öva sig i att gå på möten, planeringsmöten, personalmöten. Och stänga av lite av sin inre drivkraft, inte ta på sig saker som man gjorde förut.

Bara att iaktta kan dränera en på energi. Sen kommer möten med människor till, oavsett om det är kunder, elever, patienter, uppdragsgivare, vad man kallar dem. Det personliga mötet, då man måste stå till svars för det man gjort eller inte gjort, hantera meningsskiljaktigheter utan att göra av med all sin energi. Utan att ta det personligt.


Bilderna är mina egna, det är förbjudet att ta någon bild utan att kontakta mig först.

Kvinna som bor på landet, älskar djur av alla de slag. Har världens bästa jobb, jobbar med ungdomar och har gjort det i 25 år : ) Jobbar med olika former av problem och även beteendeproblem av alla slag. Är utbildad kognitiv terapeut, samtalsledare, ART-instruktör m m.

På vår gård finns idag bara en häst, två katter och två hundar...Miste mitt livs stora hundkärlek den 22 november 2013, min älskade Arne ♥ i hjärtat lever han alltid kvar ♥. Är gift, har två utflugna barn, är både farmor och mormor.

Här skriver jag ned lite tankar, vardagshändelser och sätter in bilder från min vardag...



RSS 2.0


bloglovin