"Tjejhelg"

På fredagen kom mitt barnbarn M och Milles storasyster J, vi hade bestämt att vi skulle ha en mysig helg tillsammans. När de kommit så åkte vi och handlade allt vi trodde oss behöva för en "myshelg". Fredagen var solig men mycket blåsig och en logdörr blåste av gångjärnen. Medan jag och kära maken fixade den tunga logdörren på plats, vilket tog sin tid fixade tjejerna tacosmiddagen  
 
Vi har haft långa sovmorgnar, (kära maken sköter de tidiga morgonsysslorna och djuren) myst ute, pratat, tittat på filmer och ätit massor av gott   Så härligt med två snart 17-åriga tjejer som livar upp oss och djuren  Men det som glädjer mig mest är att de vill komma och tillbringa en helg med oss  
 
När de åkt idag vid 15 kom regnet, ett fint regn som behövs så väl och marken kan tillgodogöra sig det  Så glad vi hann grilla och njuta ute innan regnet kom.
 
 
Idag söndag när vi skulle grilla hade vi alla en uppgift var, J gjorde potatissallad (supergod) M stod för vitlökssmör och bröd (toppen) kära maken som vanligt fick stå för sallad (mums) och grillmästaren själv (jag) stod för grillningen.... Här stämmer inte ordspråket - ju fler kockar ..... ;)

Vilken UNDERBAR dag...

....I torsdags blev de två ruvande hönorna flyttade ur värpredena med sina ägg, kycklingmat inställt och vatten i "kläcklådorna"
I morse såg jag att ett äggskal låg i vattenskålen, såg ett gult litet kycklinghuvud, sedan ett till. Lyfte på hönan och 7 kycklingar var kläckta (det var hos hönan med 16 ägg och jag trodde inte det skulle bli en enda kyckling)   Ropade direkt till kära maken att vi måste flytta hönan och kycklingarna till en bur (den största hundbur som går att köpa på marknaden) så att hon inte trampar på någon kyckling i den lilla lådan. Vi var även tvungna att sätta upp skydd på sidorna då kycklingarna är så små att de kan ta sig ut genom springorna i buren till hönsflocken, alla höns är inte snälla mot kycklingar. Fem ägg okläckta fortfarande och hönan är så rädd om dem och rullar in dem under sig om de kommer ut (då finns det liv i äggen)
 
Så UNDERBARA och livliga små dunbollar       Så lycklig  
 
 
Min andra höna har nog några dagar kvar innan hennes ägg kläcks, med lite tur har denna höna några fler kycklingar imorgon.
 
Idag fick jag min morsdagspresent av dottern   Hon och pojkvännen gjorde en supergod potatissallad, grönsallad och grillad kycklingfilé, så GOTT    Jag fick bara sitta och njuta i den härliga värmen och de fixade allt.
 
Deras hemmagjorda potatissallad var grymt god. 
 
Kycklingfilén var marinerad av dottern och så läcker.
 
Så varmt ute att katterna bara ramlar ihop i en hög i skuggan.
 
 

Skogsbränderna under kontroll nu..

...Några fler tillkom sedan jag sist skrev, polisen vädjar idag att folk ska vara observanta i området på främmande bilar osv. Det borde de sagt från dag ett då fler och fler bränder blossade upp...Kvinnan som misstänks för Broddbobranden blev idag häktad, så då finns det en pyroman till . En hyggesbränning orsakade att en brand till dök upp idag, vi har ju eldningsförbud i Västmanland, hur kan man då få "hyggesbränna"? Inget man förklarade på radio de bara konstaterade att en hyggesbränning flammat upp igen.
 
Det varma vädret är tillbaka, 19:9 just nu 21:10.. Gräsmattorna torkar bort mer och mer så det blir mindre att klippa. Tomaterna och spetspaprikan blommar, jordgubbarna har fullt med bär..
 
En höna ligger på 16 ägg (vi får se om det blir någon kyckling där, äggen är för många) den andra hönan ligger på 6 ägg, där får vi nog kycklingar). Har nu bestämt mig för att byta tupp om vi får nya kycklingar, men det bär mig emot då jag tycker vår tupp är så fin och snäll 😥 
 
Ser fram mot morgondagen och min mors-dags present   
 
Kommer att sakna denna stora och vackra tupp 😥 
 
Bild från förra året då hans första avkomma kläckts, en stolt fader som visade sin styrka och gol dagen i ända   
 
 
 

Idag var det svalare...

...och vi bestämde oss för att slutgiltigt göra klart i växthusen. Tomatplantorna som frös bort i våras hade "kommit igen" efter det jag klippte ned dem. Kära maken hämtade jord i plashinkar och där omplanterades de. När jag höll på att plantera fick jag plötsligt sällskap, det var fjolårets kyckling som kom och hälsade på. Jag köpte ju en flyttbar hönsgård för att hönsen ska kunna äta grönt och leta efter mask, den permanenta hönsgården blir så nedsliten att inget växer där. Kycklingen som jag kallar henne fortfarande har tagit sig ut i den stora friheten sedan dag ett (en smart höna) och jag låter henne hållas 
 
Förhoppningsvis får vi nya kycklingar om drygt en vecka, har tre "sura" hönor som ruvar. Men bara två får ruva fram kycklingar nu, har inte plats för fler då jag måste hålla dem avskilda någon vecka från de andra hönsen. Har blåmärken efter hacken jag får när jag tjuvar äggen från den tredje hönan. En ska flytta till en låda på onsdag, har jag räknat rätt så kläcks den första kycklingen på lördag. Måste även få några som vill ha mina kycklingar eller byta tupp 😥 Så svårt beslut vad jag ska välja..Vår tupp är renrasig bresse och en bjässe som är jättesnäll, har haft en tupp tidigare som anföll allt (en stor orpington) Haft fyra till som varit snälla, men tuppar är ett lotteri. Vill ju att Mille lugnt ska kunna gå in till hönsen och hämta ägg.
 
Våra morötter får vi nog inte så många, slarvade med att lägga över nät direkt efter planteringen, så katterna har varit där och rumsterat om, en gång var hönor där men jag motade bort dem direkt. En massa kvarglömda potatisar kommer för fullt och tar sannolikt över landet.
 
Igår fyllde vår kattunge Gustav 1 år, han är lika busig och allt sker i raketfart fortfarande. 
 
Min lilla baby ska alltid ligga tryckt mot mig    Bilden från i morse, trött efter nattens bravader 
 
 
Min egen lilla "solkatt"  
 
Våra jordgubbar idag  vi kan nog äta våra egna jordgubbar på midsommarafton   
 
Imorgon 16 grader sedan går vi sakta uppåt i värme, på lördag utlovat 28 grader igen..Ser fram mot helgen då dotter med pojkvän ska ge mig sin morsdagspresent   
 
Så här stod det på gratulationskortet   
 
 Så förväntansfull   

En härlig helg..

...Vi var barnvakt då dottern jobbar och Mille sov över från fredag till lördag, på lördagen kom sonen och andra barnbarnet, vi hade planerat lite grillning några veckor tidigare. Varmt, 29 grader, vi var ute nästan hela tiden men höll oss i skuggan. Dottern slutade 16:00 så när hon kom åt vi...En härlig dag med alla mina kära hemma  
 
Idag var det FÖR varmt, återigen 29 grader i skuggan och kvavt som tusan.. Inget kaffe ute, plockade fram en av fläktarna och den fick stå på hela dagen. Dottern kom vid 14, hon jobbar em/kväll och då är Mille hos oss först fram till 18, sedan åker jag hem till dem och nattar honom då det är skola imorgon.
 
Det började mullra i fjärran, stora regndroppar började makligt falla och jag trodde det skulle bli som igår när det även då mullrade, det blev några stänk på trappan sedan var det över... Dottern for till jobbet, fem minuter efter öppnade himlen sig och regnet vräkte ned, vi fick 8 mm regn
 
Mille och kära maken satt på trappen, åskan gick fram och tillbaka. Såg en blixt hann inte ens räkna till ett innan en öronbedövande smäll kom, ca. fem minuter efter kom en brandbil så blixten hade nog slagit ned någon km bort
 
Jag hatar åska 😡 Vill inte ha en enda åskdag till denna sommar, har aldrig varit med om att den slagit ned på vår gård eller så nära oss tidigare 😡 Förr fick vi in kulblixtar genom kontakterna då Vattenfall glömt att jorda vår gård 😡 När jag förtvivlat ringde Vattenfall när kulblixtarna gått i kors i huset så kom de för att kolla upp några avledningskoppar de satt på stolpen ovanför vår mätare, då insåg någon att huset inte var "jordat". Dagen efter kom det fullt med maskiner som grävde i hästhagen och jordade kåken..Sedan har det varit lugnt tills nu 😱 .
 
Upptäckte idag att Inez blivit rädd för åska efter det den slog ned på vår gård den 11 maj  hon har förut sovit gott på trappan och struntat i både blixtar och muller. Idag låg hon vid mina fötter inne i huset och ville inte gå ut till husse, Mille och Bosse på trappan. 
 
När det regnade var tempen ett tag nere på 16:6,  frisk blev luften och svalt ute  men vid 20:00 var den tillbaka på 25 igen.
 
 
Samtidigt som regnet hällde ned så blåste det så hårt att jag blev rädd att något träd skulle falla.
 
 
Efter 5 minuters regn hade det redan skapat en så här stor vattenpöl.
 
 Här ser man trädtopparna och tvätten i blåsten  
 
Lugnet och värmen tillbaka, 21:00 hemma hos dottern.
 
 Bor i Västmanland och det var inte bara hos oss det det blixtade och dundrade
 
 
 
 
 

Jag har alltid älskat djur...

.....Som liten var jag ofta orolig för mycket, främst skolan med en lärare som mobbade mig och min tvillingbror då vi var fosterbarn men djuren gav mig tröst när jag inte verbalt kunde uttrycka oron jag kände. Så många kattpälsar och kalvar som fått mina tårar och tröstat mig . När jag senare blev äldre och kunde uttrycka mig i ord fanns ändå alltid djuren där. 
 
Jag hade en höna när jag var 8 år, skötte henne med stor omsorg, när vi skulle resa på semester till Skåne i en vecka hade vi folk som tog hand om gården och djuren...När vi kom hem sprang jag direkt och letade efter min höna, hittade henne inte... Jag letade efter henne i flera månader... När jag blev äldre fick jag veta att man "nackat" henne strax efter vi for. Min oro och ängslan hade man väl kunnat bespara mig genom att säga sanningen, jag levde på hoppet och letade.
 
Mitt djurälskande satte begränsningar då mina föräldrar inte kunde hantera min sorg, en kalv dog och det fanns en massa hinder för att jag inte fick gå till ladugården på flera veckor, det var läxläsning, hjälpa mamma m.m
 
Själv hade jag valt sanningen, jag hade gråtit över de djur jag mist, gått vidare...Har själv varit tvungen att ta bort så många gamla hundar, hästar och katter och andra djur i mitt vuxna liv, har aldrig mörkat det för mina barn...Vi har gråtit ihop, jag har tagit ledigt för både mig och barn från skolan (mitt jobb)  Att få sörja är viktigt.
 
Såg artikeln om de moderslösa älgkalvarna man hittat och skulle avlivas, förtvivlan, vad lär vi våra barn...vi bryr oss inte om de små och försvarlösa, nej det finns regler och lagar som bestämmer över allt  se artikeln här
 
 
Så glad jag blev när de kan räddas, tron på mänskligheten kom tillbaka, se här
 
Bilden lånad från denna artikel
 
 
 
 

Idag fyllde Mille 9 år....

....Hur fort går inte tiden? Sista gången han fyller ensiffrigt i sitt liv.
 
Har haft mitt andra barnbarn på besök i helgen, hur underbart har det inte varit  Grillning, mys, en bok hon läst på rekommendation av mig och vi tittade på filmen, jämförde  hon tipsade mig tidigare i veckan om en serie jag borde se  den var bra och så tänkvärd för ungdomar och föräldrar, Serien finns på Netflix och heter " 13 reasons why " Idag åkte hon hem, vi skjutsade henne till tåget  Att hon tar sig besväret att åka tåg och buss till oss gör mig så glad, älskade, goa M.........
- Jag älskar dig ropade jag till henne när hon klev på tåget, konduktören klev ut på perrongen och frågade - sa du det till mig  , ja det gjorde jag, ha en bästa mors dag ropade jag till henne, en så go glad och charmig människa är det minsta man vill ge tillbaka lite glädje till   Sedan for vi vidare på vår 22 mils resa till skattungbyn, för att gratuelera minstingen av våra barnbarn.
 
Vi badade hundarna i värmen.,..testade med kameran vid sjön...
 
Finns det något vackrare än vårens grönska och därtill en vacker flicka  
 
 Jag har sagt det förut och säger det igen...det vackraste jag vet och den finaste tjejen med största hjätat  
 
I tre timmar lyssnade vi på väg till målet på en gnällande, flåsande, rundvandrande Bosse...Efter mitt utmattningssyndrom har ju livet stått still hemma på gården, Bosse har ingen vana att åka bil som våra andra hundar haft. Inez som älskar att åka bil fick nog sin färd lika förstörd och irriterande som vår...
 
Väl framme blev det presenter till Mille, god tårta m.m. Så kul att träffas  , blev bad med hundarna i värmen, en härlig promenad.mm..
Färden hem var Bosse så utmattad att vi inte hörde ett knyst (gudskelov), Inez satt i ensamt majestät och kollade in allt som vi for förbi.
 
Vi släppte av vår andra 16-åring för idag vid tåget, Milles syster...så klart var tåget försenat...Men vad gjorde det, solen lyste, tåget kom ...en underbar dag var till ända   
 
De enda som nog inte gillade dagen var nog våra höns...pga av räv, hök och örn var de för första gången instängda i hönshuset hela dagen...Sura satt de alla där på pinnen och bligade på mig när jag släckte och sa nattis när vi kom hem!
 
 
 
 
 

Fyra veckor i maj....

...med högsommar, helt otroligt    Går ut direkt jag vaknar på morgonen med en kopp kaffe, öppnar växthusen och släpper ut hönsen på grönt bete    Sitter sedan bara och njuter av svalornas svirrande och byggande av bon inne i ladan. I fågelholkarna ser jag att en flugsnappare har ett bo och en talgoxe.
Sedan "luffar " vi på med olika dagsprojekt, lite jobb, vila, grilla...Tidigast 19:30 går vi in igen, en heldag ute för både folk och fä..Hundarna äter mat och sedan SOVER de ♥ Strax efter sover vi  Katterna är nattaktiva, vi ser dem sällan, de sover i skuggan i syrenen eller på logen hela dagen. Rambo klättrar in genom fönstret ibland och sover i min datastol någon timme. Gustav är inne i högst 20 minuter, sedan är det full fart igen. 
 
Årsveden är kluven och inne i vedboden, vi har satt potatis, morötter ärtor med m.m. i växthusen frodas tomater, gurka, chilie och paprika... Jordgubbarna började blomma i veckan, så även midsommarblomster, såg de första  i måndags. Har aldrig varit med om en så makalös varm och solig månad i maj     Vattenfalls killar har inte varit här än? 
 
Jordgubbsblom 
 
 
Min kompis vackra gård, ladan och de nyklippta gräsmattorna  ♥ Min dotter tog fotot.
 
 Tre lammungar var flasklamm ♥ så UNDERBART söta  och människokära, de ropade hela tiden ♥
 
Efter vår goda mat blev det så klart installning av får och lamm till natten, vargen var där för för någon vecka sedan. Jag och dottern såg fram emot att mata tre flasklamm  ♥
 
Här matar dottern två lamm, jag matade det bruna lammet då hade jag även möjlighet att fota.
 
Kompisens fina får.
 
Hade jag ägt får hade jag skyddat mina kära husdjur så mycket jag kunnat jag också, blivit så förbannad om något "tamt" rovdjur  tagit dem som inte räds människor. Om det är sant att man planterar ut vargar från djurparker så är det en skam, det räddar inte vargen och rovdjurshatet ökar. Ett rovdjur ska vara skyggt och fly människan. Skyddar idag mina höns från räv, hök och örn allt jag kan.
 
Så här vackert bor hennes gäss  ♥
 
Två dagar efter den vita syrenen blommade de lila,,,,den här grenen blev för tung och nuddar bitaket, efter blomning sågas den ned...
 
 
 
 

Grillkväll i morgon hos en kompis....

...... Jag kör sällan bil numera, säkert ett halvår senast jag körde bil. Har aldrig tyckt om bilkörning och idag blir det en stress som direkt gör mig yr.
 
Dottern sa i tisdags när jag var barnvakt att hon ville sova hos oss på fredag, en lapp i hennes trappuppgång meddelade att det skulle vara en inflyttningsfest på fredag, de skulle försöka vara tysta efter 22 och om någon stördes skulle man ringa på ( hänsynsfullt tycker jag ). Dottern jobbar hela helgen och hon unnade sina grannar festen, men ljudkänslig som hon är så visste hon att det skulle bli problem att sova när närmsta grannen har fest.
 
Mille brukar säga att han sover så länge hos oss beror på att det är så tyst. Nu är det ju inte helt tyst på våren när det ljusnar vid 4 och fåglar kör igång sina serenader 
 
Ringde henne igår och frågade om hon var sugen på en grillkväll och det var hon  Ser fram mot i morgon och en härlig kväll och gott grillat som det alltid bjuds på hos kompisen  
 
 

Blixten slog ned på vår gård...

...Vi var barnvakter då dottern jobbade kväll igår och sedan "dag" idag, Mille har lov från skolan då det är en klämdag
En härligt varm dag igår som det varit senaste veckan och morfar och Mille pysslade mest med veden då. Åska utlovat för idag och när Mille och jag kravlat oss ur sängen när kära maken redan tagit hundsvängen i skogen sa han att det var olidligt kvavt ute. Drack som vanligt mitt kaffe ute, njuter av fågelsången och grönskan. Morfar och Mille bestämde att de skulle köra jord till en bro i hagen. Det gjorde de, den som gav upp först var Mille - för varmt ute tyckte han...Efter 30 minuter stod inte maken ut längre i den olidliga och kvalmiga hettan.
 
Vid 14 kom dottern och hämtade Mille, vi gjorde oss iordning för helghandling..den tog oss bara 20 minuter sedan bar det av hem igen..Regnet hade börjat stänka på vindrutan redan när vi for in till samhället och det hade mullrat några timmar långt bort i fjärran.
 
När vi packade ur bilen kom Gustav och ville in med oss..När jag fem minuter efter står och packar in varor i kylskåpet lyses allting upp i ett sken jag aldrig sett, samtidigt small det, en öronbedövande smäll...gissar att jag och katt lättade minst en meter. Allt slocknade, blixten slog ned på gården. Hundarna blev inte rädda som tur är. De reagerade så klart på smällen men låg lugnt på trappan senare i resterna av åskvädret 
 
Vi kollade säkringar om de utlösts, hittade några, gick till elcentralen ute och där syntes inget på displayen, utslaget, Ringde vattenfall och inom en timme var de hos oss och felsökte, Behövs bytas ny elcentral men de kunde koppla så vi har ström ändå ..Säkringarna till varmvattenpumpen gick så vi får klara oss utan varmvatten några dagar...Hoppas innerligt att det bara är säkringarna så vi inte behöver byta värmepump också.
 
Är i varje fall tacksam över att inte hus och lada träffades av blixten, att Gustav som aldrig varit med om ett åskväder var inne annars kanske han sprungit till skogs, blixten slog nog ned ca 50 meter från där han satt när vi kom hem.
 
Så glad att Mille åkt hem ca en timme tidigare, jag har nog skrämt honom lite för åska och menat att man ska dra ur alla elektriska apparater när man inte är hemma eller när man hör åskan...Det ljusskenet och den smällen skulle han nog aldrig glömt 
 
 
 
 
 
 

Veckan har bjudit på mycket...

I lördags hade vi en oförglömlig fest i Västerås, då min mor fyllde 85 år ♥  ...Maten var supergod, har aldrig ätit en så god köttbit ♥ Festen blev oförglömlig ♥
 
 
Mums ♥
 
 
Även efterrätten var supergod ♥
 
Min mor har alltid önskat en tavla jag målat, har tidigare sagt ifrån att jag inte vill skiljas från den, har målat så få tavlor och att jag har en så stor relation och känsla till dem, jobbet tog senare all min tid....Från 2000 har jag inte målat en enda tavla, då tog fritidsorken slut och det var bara energi för jobbet som gällde.
 
Men vad ger man då någon som har allt? ...Självklart tavlan hon önskat sig i så många år ♥ Hittade även på en present till...Jag är superdålig på att komma ihåg födelsedagar... Så många jag missat till mina nära och kära ♥ Så jag hoppas de kommer kommer att gilla den.. En liten kompensation för all min glömska ♥
 
Finaste ♥ ♥
 
Fösökte härma skagen målarna...Tavlan min mor alltid velat ha ♥ I sommar åker jag till Skagen och får se de två haven mötas och ljuset som sägs vara så fantastiskt ♥
 
 
 
 
 
Hoppas de får en härlig helg här ♥
 
 
 Min systerdotter gav även en så vacker tavla i present  som hon målat ♥ 
 
På söndagen vaknade vi till verkligheten igen...Gick ned till hönshuset, min fina höna Agda hade ordagrant "trillat av pinn"  hon hade dött under natten, ramlat ned från stället hon suttit på. Jag blev inte överraskad men ledsen...Varnade Mille tidigare i vinter att jag trodde hon skulle dö, hon fick fler månader än jag trodde.Har googlat på nätet om hönssjukdomar, men inte hittat de krämpor jag sökt efter. 
 
Min fina Agda ♥
 
På måndagen kom Mille och sov över, skolan hade klämdagen ledig och Mille vill inte vara på fritids så då är vi barnvakter... Så är även farmor och farfar på loven...
 
Vedkapning på gång, Mille hjälper gärna till ♥
 
 
Jag mockade ur hönshuset och Mille körde iväg dyngkärrorna, en höna bevakade vårt jobb, nöjda höns gick sedan och sprätte i spånet...
 
Till middag blev det lax på björkved, så gott...
 
kika här: på Tinas recept
 
 
 
https://www.facebook.com/citygross/videos/10160549234250294/UzpfSTE1NjQ5MzY2NTc6MTAyMTU5MzkyOTQ5MDYzMDE/

Hur fort kom inte våren.....

....lite sol och värme gjorde att snön varit helt väck i snart en vecka. Trodde norrsidans drivor skulle försvinna först i maj. Jag gillar när jag har fel  . Allt kommer på en gång nu, krokus, vitsippor och tulpaner i värmen
 
 
 
 
 
 
.
Årsveden är hemma, min kära makes slit   blir en varm vinter igen 
 
I söndags åkte mina klockchilin ut till växthuset i sällskap med spetspaprika , tomater och gurka..
 
 
Efter besöket på Bauhaus kikade jag på nätet och hittade ett "uterum" som det så vackert heter "paviljong" hos Jysk på 18 kvm..Beställde direkt då det var vår-rea till 14 april, så även lite möbler. Efter tre dagar kom lastbilen med alla saker...
 
Nog var det ett knåpande att få ihop allt... men med tidigare växthusbeställningar och garage har vi blivit fenor ihop kära maken och jag på att lösa allt, det jag inte förstår av ritningarna förstår maken och det han inte förstår löser jag.... Vi är världens bästa team tillsammans    
 
 Här är stomme och tak uppe efter första dagen, med 158 cm över havet hade jag inte mycket till hands för att hjälpa min långa make att få upp taket...Men jag fann på råd snabbt och tog en lång pinne och så drog vi taken på plats.
 
Vår härliga uteplats är klar  grillat i dagarna tre...Lite fix och trix kvar, städning av plattor så är det perfekt för oss.
 
Vi firade i lördags med goda drinkar, med långsvansade hundar så blev det vardagsglas, men jag lovar att det var lika gott ändå oavsett glas 😉 Minns inte när vi drack en drink (grogg) senast, starksprit förekommer sällan, vi föredrar vin annars.
 
På lördag ska vi fira min kära mor som fyller 85  Kom idag på en så fin present till...hoppas så hon kommer att gilla presenterna..berättar senare  😉
 
 
 

Hur många var ni er klass på lågstadiet?

....En fråga som dök upp på facebook i en grupp jag är med i. Tankarna började genast vandra tillbaka i tiden...
 
Vi var 4 elever i min klass, gick i en B2 skola på landet, ensam tjej i klassen från ettan till sexan. Gissa om jag har slagits med grabbarna? Blåtiror flera ggr eftersom jag alltid var målvakt i fotboll. Men mest slogs jag med min tvillingbror, vi utgjorde ju även halva klassen. Min bästis hette Lasse, en jättefin och snäll kille, vi umgicks inte på fritiden men i skolan 👍.
 

När jag kom upp i trean fick jag tre årskurser till i klassrummet och fick då även tjejkompisar. Jag minns att vi tjejer inte var lika renhåriga mot varandra som killarna var, någon skulle alltid hamna utanför, bli det tredje hjulet, det skiftade från vecka till vecka vem av oss som inte fick vara med.

 

Det var hårt, vi fixade inte att vara schyssta mot varandra, kampen om populariteten var viktigast...så drog vi oss fram i osäkerheten om kamratskapet hela mellanstadiet.

Mobbningen från min lågstadielärare mot mig och min tvillingbror pga att vi var fosterbarn gissar jag avgjorde mitt yrkesval. Så även den mobbning vi tjejer gjorde mot varandra.   Vuxna måste se och avbryta det som pågår. Under min lågstadietid fick vi puckla på varandra så mycket vi ville, rastvakter var inte uppfunnet då.

Minns vårt första anti mobbingteam på skolan som jag var med i, vi skulle göra enkäter som barn/ungdomarna skulle svara på angående kränkande beteenden inom klassen och inom skolan. Min fråga till dem var självklar... Finns det någon vuxen som kränkt/kränker dig?

Måste bara även få berätta, det fanns ju skidtävlingar för alla åldersgrupper på den tiden, ensam i min årsklass kunde jag såsa fram och ansträngde mig inte det yttersta i skidspåret men vann alltid första pris i tävling för flickor i min åldersklass 👑. 

 

 

 

De först två åren på lågstadiet minns jag med ständiga slagsmål, men hoppade någon på brorsan så slogs jag alltid ihop med brorsan och vice versa. Att vi själva slogs jämt och ständigt var en annan sak, men vi hade båda ett måtto...ingen rör mitt syskon 🤣

 


I söndags ringde dottern ....

Direkt jag svarade frågade barnbarnet Mille... Mormor följer du med oss till Västerås i morgon? .... Självklart svarade jag -Ja. ❤️

 

Mille gillar inte direkt att gå i butiker, men när dottern ibland vill gå in i de ”ointressanta” butikerna för ett barn så väntar han och jag utanför eller i bilen och roar oss med allehanda lekar 🤣.

 

Med min sjukdom så har så många hinder kommit in i vardagen som var helt naturliga och roliga förr, nu är jag helst hemma, hatar att åka och köra bil idag. Säkert 7 månader sedan jag var i Västerås senast... Alla julklappar handlades på nätet då jag inte hade någon som helst lust att trängas i affärer. 

Saknar även min och M.... ”tjejshoppingturer”, då fick pappa och farfar hålla sig undan för då ville vi vara själva och sedan åt vi alltid något gott efter shoppandet. Shoppandet, pratet vi hade lärde mig så mycket om hennes utveckling. Vi har inte tappat bort att prata med varandra idag, men då gjorde vi det på ett så mycket lekfullare och roligare sätt  ❤️.

Det vackraste jag vet..mitt barnbarn M........❤️ 

 Vilken härlig dag vi hade, jag tittade på paviljonger på Bauhaus och loungeset att placera i paviljongen 👍....Fick så bra tips på vad jag ville ha...men i morgon beställs allt från nätet, blir både så mycket billigare och allt levererat hem till gården.👍

 

Lite vårkläder/skor blev köpta till Mille, som var målet med resan då han växer fort och just nu ser ut som en långbent kalv. Lite gott hann vi stoppa i oss också. Fick även ett samtal från en av mina tidigare elever ❤️, livet är så gott ibland när man går utanför sjukdomens begränsningar. 👍 Jag vägrar fastna i gränserna, men det kostar ofta på.

 

 👍
👍
 
Gillade dessa, men det blir en paviljong på 3 X 6 istället, samma mått som tidigare...beställs imorgon 👍 Så även ett loungeset.
 
Blir dock inte detta jag föll för, för lågt för min smak.... men såg framför mig hur mysigt det skulle vara att ligga där i sommarkvällen och lyssna på podradio ❤️

När Lill-babs dog...

....Så såg jag alla dessa hyllningar till henne på Facebook, precis som när många av våra folkkära kändisar dör t.ex Jerry Williams, Rickard Wolf m.m  . Brukar själv inte dela kändisars bortgång och gjorde det inte nu heller.
 
Men känner ändå en sorg till att hon är borta nu, jag har minnen av henne. När jag precis fyllt nitton, ensamstående mamma till en två-årig son och som småbarnsförälder är du oftast hemma var kväll, så nu ville jag ha en sista kul kväll innan vintern . Min två år äldre kära bror ställde ofta upp som barnvakt och lovade att vara barnvakt då jag ville gå på sista "folkparksuppträdandet" för säsongen   Min bror bodde då i Göteborg och hade sin bästa kompis med sig som även bodde i Göteborg. Kompisen valde att följa med mig ut, min bror blev ensam barnvakt.
  
Den kvällen blev helt UNDERBAR, jag fann min man för livet  , visst vi hade båda kikat på varandra tidigare och gillat det vi såg. Artisten för kvällen var så klart Lill-Babs, så för oss båda betyder hon mycket. Men de som även gjorde det möjligt att vi två fick vår tid tillsammans var min bror och Anki    puss  och kram till er, ni har varit livsavgörande för mig och min lycka i livet.
 
För att göra en lång historia kort, kära maken åkte tillbaka till Göteborg, sa upp sig och efter en månad  fanns han hos oss och där är vi fortfarande.
 
Satt hos frissan när mobilen ringde...Mitt barnbarn undrade,. hur träffades du och farfar? jag gör ett jobb i svenskan om hur man träffades innan sociala medier fanns. Delar så gärna med mig av vår historia   
 
 
19 år och med det käraste jag har i famnen  kära maken har tagit fotot 
 
 

Påsken blev fin....

...vi bröt så klart traditioner som vi brukar nuförtiden.. Till lunch blev det ägghalvor, olika sorters sill, kall och varmrökt lax och dotterns goda räkcheesecake. Vi åt på pappertallrikar, då vi nu har lite decimerat med tallrikar pga en söt röd liten kattunge, sedan ville vi inte diska utan snabbt ut i solen. Middagen åt vi dock på porslin  
 
 
 
Dotterns cheesecake, tredje året nu, alltså en tradition till i vårt påskfirande  
 
Barnbarnen fick i år utan några ledtrådar leta efter sina påskägg ute på vår gård, de hittade dem snabbt trots att jag trodde jag hittat ett riktigt fiffigt gömställe  Sedan ut i solen, vi pratade och njöt och så sköt vi med luftgevär på en måltavla (en av Milles julklappar), Jag slängde iväg ett skott och gissar att jag träffade ladugårdsväggen  sonen och Mille sköt bäst.
 
Middagen bestod av mammas/mormors/farmors favoritkyckling, sedan godis och film.
 
På påskdagen efter lunch blev det vernissage i närmsta stad. Mille skyllde på åksjuka och ville stanna hemma hos morfar och djuren, mamma tyckte inte det  Konstnären målar djur och då blev jag intresserad   Jag sa åt Mille att vi hittar våra favorittavlor och sedan får mamma gissa vilka våra är, det glömde vi direkt vi såg tavlorna både han och jag. Det tog mig och Mille inte ens fem minuter förrän jag och Mille hade bestämt vilka två tavlor som fick följa med hem  Ännu en härlig påsk med min kära familj 
 
 
Denna härliga tavla är 135 cm,  Millle såg den stora tavlan direkt och tyckte den var så fin. Så vi bestämde att den får sitta hos oss tills han flyttar hemifrån, då är den hans 
 
 
Även denna fina tavla följde med hem  
 
 
 

Har suttit och tittat på supernanny Sverige....

 

Hur kan man så totalt släppa greppet och låta barnen slå varandra, skrika och göra hemmet till en otrygg plats? Ett hem där barnen styr och föräldrarna bara suckar över allt jobbigt, så här ser det ut hos oss ( jag tänker så här har vi låtit barnen ta över). Tänk er att ha en tonåring som sätter sig på tvären från två års - ålder och framöver i minst 16 år, samma bråk om oväsentligheter var dag för att barnet ska bestämma, en ständig kamp?

Det är inte den uppväxt jag skulle vilja ge mina barn. Har själv haft föräldrakurser i hur man sätter gränser och hjälper barnen till en tryggare miljö i familjen, föräldrarna tar kommandot på ett vettigt sätt, förbereder t.ex barnen på att om 10 minuter stänger vi av tv-n, ni borstar tänderna och sedan är det läggdags.

 

Blir bara så rådlös över alla föräldrar som inte kan kontrollera sina barn att släppa I-paden vid matbordet, på natten och tillåtelsen de ger barnens skärmberoende.

För det första undrar jag vem som gav dem I-paden, mobilen eller datorn? Om det inte var föräldrarna så borde de satt en gräns från början för användandet.

 

Om barnen inte lyssnar, koppla bort Internet, stäng av rautern, plocka bort x-box, surfplattor, datorer och mobiler, villkoret borde vara att alla delar hemmasysslor i en familj och det görs först, äta middag i lugn och ro, lite prat om dagens händelser, läxor sedan, sedan en skärmtid, det är en belöning, tiden bedöms av föräldrarna...hur svårt kan det vara? Sätt gränser!

 

Ett barn vill bara känna sig älskat, det gör det inte med föräldrar som ständigt känner sig trötta över tjafs och bråk och inte orkar ta beslut, inte står för tryggheten i hemmet, så det är ett föräldraansvar att sätta ned foten, bestämma reglerna i hemmet tillsammans med barnen, de ska vara delaktiga så klart. Men vissa beslut ligger till syvende och sist på föräldrarna .

 

Jag är ibland barnvakt till mitt barnbarn då dottern jobbar kväll, då hämtar vi Mille från skolan (andra klass går han i) så får han en timmes vila, antingen läser jag en bok/saga för honom eller så blir det surfplatta i en timme, äggklockan ställs på en timme och så fort den ringer stänger han av plattan även om det är mitt i en film, inga protester. En överenskommelse vi gjort tillsammans för tre år sedan.

 

Går vi inte ut på gården så leker Mille med sina leksaker han har hos oss..Så mycket tjafs, tjat och gnat man slipper med överenskomna regler. Innan Mille fick surfplattan i handen för första gången bestämde vi de här reglerna ihop, vi var båda enade om reglerna och så bra det fungerar. När förra äggklockan gick sönder i våras efter tre år sökte jag med ljus och lykta efter en likadan, hittade en på nätet. Visst jag hade kunde ställa mobilen, men efter en så väl beprövad metod efter tre år ville en 8-åring ha samma klocka som han kunde ställa själv.  

  

 

Kika här på supernannyn.


Ibland blir jag bara så ledsen...

När jag ser skuggan av mitt forna jag, en stor undran, kommer jag någonsin att komma tillbaka till den jag var? Den glada som alltid såg möjligheter och positivt på livet, jag fixade allt jag ville och framför allt lade all min kraft på att andra skulle få må bra. Förtvivlan idag och vet att jag skrivit om detta tidigare.

 

Livet är inte en enkel resa rakt igenom, mitt liv hade inte en enkel biljett till glädje och styrka till den jag blev. Men många val gjorde jag själv från tidigare erfarenheter i livet, fanns inga ”offerkoftor” utan här valde jag själv vilken bana jag lade mig på, från 19 år valde jag min älskade make och mina barn, djuren och gården som gav mig all glädje och styrka, som jag tog vidare till jobbet. Det jag inte visste var att allt har en gräns och arbetsgivare precis som jag trodde jag orkade och klarade allt. Det höll i 27 år...

 

Jag borde vara så tacksam idag att jag har en ekonomisk trygghet tills jag fyller 65 då mitt utmattningssyndrom klassades som arbetsskada. MEN...Jag hade så mycket hellre varit vid hälsa och kunnat fortsätta på mitt jobb där jag vet att jag gjorde så mycket nytta. Jag ÄLSKADE mitt jobb, glädjen att få möta ungdomarna var dag, problemen som var till för att lösas ihop med dem. Allt togs ifrån mig då mina chefer inte såg hur allt skenade iväg, hade jobbarkompisar som varnade dem och som såg hur jag totalt tappat greppet. Vet inte hur man tänker men så länge jag var till stor nytta så fick jag springa på, hejdlöst...till kraschen 2015.

 

När jag vaknar klockan 06:00, påskafton 2015 och inte kunde gå pga yrsel, satt vid sängens gavel och rabblade mitt personnummer och inser att det inte var en stroke jag drabbats av, skrämmer halvt livet ur min älskade make där jag sitter i fotändan av sängen och säger vi måste åka till akuten. Barnen blir sedan lika skrämda, det är påskafton och vi ska njuta av den som vi alltid firat storhelger i vår familj... Denna påskhelg blev annorlunda och jag är rädd för att vi aldrig kommer att fira storhelger mer i vår familj som vi gjorde förr..Visst mycket av våra traditioner har vi kvar, men inte mamman som orkar att förvalta dem som tidigare.

 

Åkte till akuten, sedan kom jag aldrig tillbaka till jobbet mer.. När jag ser skolbyggnaderna idag känner jag inte saknad, bara en lättnad att inte behöva vara där, all luft, kraft sugs bort, yrseln kommer tillbaka och ”bubblan” att stå utanför infinner sig...känner att jag är så färdig med slitet där.. Motsägelsefullt finns inom mig ändå en stor sorg , jag hade ju så mycket mer att ge om någon sett det skenande tåget och bromsat mig i tid.

 

Att så många blir sjuka av stress lastar jag våra arbetsplatser och kommuner för....De är glada för att allt fungerar och ser inte/blundar för hur många som är sjuka/vikariebristerna och alla som står på benen och går in och täcker upp för varandra...När vi jobbar med människor så jobbar vi alla till det yttersta för att de ska ha en vettig vardag...Men när vi inte orkar mer så ska vi jobba mot en byråkrati som inte ger en hårt slitande människa rätten till att vara sjuk, ser det på media dagligen....Gissar att nästa är min dotter som ger sitt allt...Tyvärr uppfostrad av mig....

 

Känner igen allt....
 
 
 

Idag skulle” hesa Fredrik” testas igen...

Fick ett sms från dottern klockan 7 i morse det löd : Mille vill inte vara ensam när larmet går kl.15 (test av hesa Fredrik) Jag slutar 15 hinner inte hem...kan ni hämta honom i skolan? Självklart gjorde vi det, efter handling visade jag honom och kära maken var ”signalhornet” som sänder ut signalerna finns i vårt samhälle när vi åkte hem.

 

Vi kikade på datorn och lyssnade på olika signaler för flyglarm och faran över, De olika betydelserna av signalerna och så viktigt att lyssna på radio (p4) och få veta vad det varnas för, berättade också för honom att under min livstid har det aldrig varnats för något i vårt samhälle.

 

Berättade för honom om ankan som räddat så många människoliv i Västtyskland från flyganfall under andra världskriget, långt innan människorna själva fattade att planen var på väg sprang ankan hysteriskt kvackande genom byn. Den ankan fick en staty rest över sig i samhället/staden.

 

 Bilden har jag tagit ur min bok "Djurens oförklarliga sjätte sinne"

 

Vi ställde självklart mobilen på alarm kl.14:55 för att se om mormor och morfar kunde höra varningen från gården, när den ringde gick vi ut på trappan och väntade......Klockan 15 hörde vi signalen, Mille sa direkt vi går in och lyssnar om vi hör den innifrån, men vi hörde inget i hallen men från köket hördes den. Han sprang till morfar och berättade hur signalen lät. Vårt lilla äventyr idag.

 

Fick ett sms från dottern och en bild från ikväll, när de varit och slängt sopor ville Mille gå på en promenad... Gissa vart? Jo visa mamma var signalhornet sitter så klart..Älskade goa unge  Kan nog gissa att nästa gång "hesa Fredrik" ljuder är det inte rädsla utan lite spännande. Efterom vi bodde på landet har jag inte förklarat för mina barn vad den betyder, något jag missade  

 

 

 

Har ni sett serien "Hem till byn"?

Såg den återigen på öppet arkiv för något år sedan.

 

Så många minnen och tankar som kommer igen, den serien är outstanding och berättar precis hur det gick till när man ville utrota ”småbönder” i Sverige. Pappa älskade alla sina djur, och när det var dags för slakt försvann han från gården, han kunde inte se det han fött upp dö...ingen vanlig bonde var han skulle jag tro men jag älskade honom för det ♥ Första utklassningen av honom som bonde var när mjölken skulle levereras varannan dag, han var tvungen att skaffa kylanläggning och vattnet stod på konstant för att hålla mjölken tillräckligt kyld, sedan var han tvungen att skaffa isolerande skydd så att mjölken inte blev för varm/ eller frös på mjölkpallen efter stora vägen...Jag fanns ofta med på flaket, då de stora mjölkflaskorna skulle på, vi hämtade även upp grannarnas mjölkflaskor efter vägen, som 10-11 åring hade man fått in tekniken hur man greppade dessa tunga kärl som vägde mellan 20-30 kg, man grep tag i handtagen och rullade på dem med en snits ;) Alla hade gårdsnummer på sina mjölkflaskor =)

 

Det som slog ut pappa som bonde med sina femton kor var när det skulle installeras mjölktankar och Arla vägrade att hämta mjölken från den avlägset belägna gården, de skyllde på plogning vintertid och allt möjligt...Men det jag aldrig kunde förstå var att han alltid var så hängiven RLF och Centern? Det var ju de som tog hans livsverk och det jobb han älskade ifrån honom.

 

 Minns när jag och min man som 20-åringar diskuterade politik med pappa, vi körde hö och som småbonde hade dessa små-åkrar blivit ”strängade”, pappa stod på lasset och vi lassade upp hö till honom, han tittade på ”hem till byn” och gillade serien mycket, tyckte allt var så bra och sant, kände så igen sig i hur han sakta blev överkörd som småbonde, när vi då berättade för honom att Bengt Bratt som var kommunist var den som skrivit denna serie ramlade han nästan ned från lasset...Kommunister var ju det farligaste som fanns (enligt mediavärlden och den tidens/även vår tids propaganda) SÅ döm aldrig andra, titta på budskapet, vilka politiska åsikter du än tillhör så finns det kloka människor överallt.

 

Pappa var en hästkarl, denna häst var en "skenmärr" fick hon tillfälle så stack hon fort som sjutton ifrån de sysslor hon skulle göra. Jag hade den äran att få avbryta flera av hennes skenturer under både jobb och ridturer...Pappa hade lärt mig..
 
Pappa lämnade gärna redskapen kvar i skogen när arbetsdagen var slut, då hade han möjlighet att rida dit 1 km bort, vilket han gillade mycket. Arbetet som bonde tog hans mesta tid.
 
Här hjulräfsar pappa en åker, i bakgrunden vår sjö och badplats.

 

 Jag undrar hur mång hö-lass jag och mina systrar åkt i? Så mysigt att ligga i det mjuka höt och kika upp i himlen ♥ Var det kvällens sista lass så visste man att när lasset var inne på skullen så väntade badet i sjön.
 
Pappa ska ut på tur med några av sina barnbarn ♥

Tidigare inlägg
RSS 2.0