I morgon får jag kanske svar.....

...Är cancern helt borta? Skölkörtelprovets svar? Hoppas så på att jag får alla svar imorgon. För mig är morgondagen viktigare än dagen när jag opererades, här ställs allt på sin spets...blir det efterbehandling? Framtiden?
 
Idag har vi firat kära makens födelsedag med smörgåstårta och presenter ❤️.
 
Supergod var smörgåstårtan...
 
Vi hade tänkt göra ett insektshotell själva, men här fick vi sporrningen och ideérna av dotter med familj till eget bygge... Whiskyn var god 😉 vi testade en "lilling" ikväll 👍
 
Upp tidigt i morgon, så tidig kväll...Natti alla och sov gott! 😴
 
Håll tummarna 👍

Mår så mycket bättre nu...

...har tagit över hönsens skötsel utom deras vatten, det sköter kära maken då det är för tungt, på tisdag får jag veta om de tror sig fått bort cancern helt. Precis som tidigare oroar jag mig inte för återbesöket, jag får se på tisdag vad de kommit fram till. Orkar som tidigare inte tänka mig vidare i något som jag inte vet något om.
 
Min kära make har fixat ihop vår gamla säng i nya gästrummet, jag planerar inför hur rummet ska se ut och har nu bestämt mig för att slänga massor av böcker. Vi har böcker i dubbla rader i alldeles för många bokhyllor (jag och kära maken har varit bokmalar i hela vårt liv), flera kassar med böcker som inte ryms i huset finns på vinden, nu ska mycket bort, luft och rymd vill jag ha, inte dessa dammhärdar som böcker och bokhyllor är.
 
Hörde för ett tag sedan om uttrycket "dödstäda" det är kanske det jag gör nu, vill inte att barnen ska behöva ta reda på allt gammalt skräp jag samlat på mig genom alla år, när man bor som vi med en stor källare och vind så samlas det en massa "minnessaker". I källaren finns några av min dotters käpphästar hon och kusinen tillverkade  m.m. Vet att jag på vinden har böcker från min skoltid, lågstadiet, skor från "Hedenhös", mina barns babykläder, hur ofta tittar jag på dem? Nästan aldrig.
 
Jag sa åt min man, det vi inte använt/behövt på 5 år kastar vi! Så det är en gyllene regel vi går efter i vår rensning.. 
 
I förrgår eldade kära maken upp en massa skräp från stallet i flera timmar, många eldningstimmar finns framför oss, ett stort bokbål blir det men vissa böcker kommer vi att ge till röda korset eller skänka bort...
 
Två sovande katter med delar av bokhyllan i sovrummet, de flesta hyllorna har dubbla rader av böcker, våra absoluta favoriter av böcker kommer att sparas.
 
 

Vilken toppendag...

...vi gick upp 07:30 och började nedmontera gamla sängen ( vi sa "svinskiten"  mammas uttryck när någon tar åt sig andras ära! ) det var min man som gjorde så gott som allt, vår gamla säng kommer nu att hamna i gästrummet på övervåningen.
Solen sken och höstfärgerna börjar anas på riktigt nu.
Igår åkte vinterdäcken på då vi har haft tre frostmornar redan. Jag sparar inte på vinterdäcken och säkerheten, en tur ned i diket blir betydligt dyrare.
 
Vid 11 rullade en mindre lastbil in på vår gård från sängjätten. äntligen fick vi våra sängar, killarna monterade ihop dem och kollade att elektroniken fungerade, tog med sig allt emballage de var förpackade i. Blev en hel del kan jag lova.
 
Sängarna är ju specialtillverkade  efter vårt eget önskemål så då blir det en liten väntetid, skrev en blogg här när vi kikade och hittade rätt säng.
Här tog jag ett snabbfoto innan vi bäddade i sängarna, sen surrade det glatt i vårt sovrum när vi testade både huvud och fotändar hur långt upp de gick. Det blir så himla bra när man ska dammsuga under sängarna när de är upplyfta och nu slipper man ligga och krypa runt på golvet när man ska dammsuga under sängarna. Supernöjda!
 
Lunch ute idag.
 
Strax efter två var det nästa efterlängtade besök, hårfrisörskan som jag inte varit hos sedan i maj då jag inte kunnat boka in en tid pga alla sjukhusbesök och alla röntgen. Hade tidigare en tid i augusti men fick avbeställa den då jag fick vara beredd på allt och ett eventuellt sjukhusbesök, ibland ringde de från sjukvården på em och jag fick tid till dagen efter, så innerligt tacksam för det och hur fort allting gått.
 
Efter så många timmar i säng en månad före operationen och nu tre veckor efter hade håret farit illa i sängläget, det behövdes klippas upp rejält, jag försökte rädda det så gott jag kunde med flätor dag som natt, men ibland såg det uppklippta håret ut som ett "skatbo" i alla fall.  Min fina hårfrisörska Pia gjorde slingor och klippte det som vanligt galant. 
 
Så nöjd...Tycker själv att jag ser friskare ut nu, min dotters pojkvän sa det även den dagen jag kommit hem efter operationen, - Du ser redan friskare ut och han tyckte de mörka skuggorna under ögonen försvunnit. Kan nog bara hålla med!
 
 

Har nu tittat på Mia Skäringers..

...alls tre program om kroppshets.
Är så glad att jag inte på något sätt fallit in i idealet hur vi ska se ut... är 158 cm lång så jag har aldrig drömt om en modellkarriär..
 Som ung hade jag inga som helst problem med vikten, jag kan se idag att kilona jag hade, hade placerat sig rätt (som de oftast gör utan manipulation)
Flera av mina vänner bantade inför badsäsongen, varje sommar skrev veckotidningarna om den perfekta bantningsmetoden. Mina vänner späkte sig några veckor inför badsäsongen, gick ned några kilon och gick upp dem dubbelt igen. Har aldrig haft en tanke på att banta eller försökt....
 
När kilona började skramla på vid 55 års ålder, tänkte jag nog mest på att jag förstört min ämnesomsättning då jag ätit för lite, tappat matlusten ... Stressade jämt, skulle bara och måste bara...När det en dag sa STOPP! sjukskriven för utmattningssyndrom  och alla krafter borta, så fanns inte maten jag struntat i så många år på min världskarta....  jag bara inte orkade bry mig om något så värdsligt som mat, jag orkade ju bara sköta mina uppgifter i vardagen, det var mitt fokus...
 
Jag borde vara supersmal, har ju inte ätit mycket på ca 10 år, inget godis eller bakverk..Min stress förtog all min lust till att stoppa något i munnen. Om jag nu får svar på att min ämnesomsättning pga sköldkörteln är för låg blir jag glad, vill självklart ha en förklaring till varför vikten ökar när jag inte äter något som ska påverka den..Att mina värden varit så bra bevisar väl ändå att det jag med möda stoppat i munnen, tuggat och svalt tillagat av kära maken varit så rätt....
 
Jag har varit ett med min kropp hela livet...Självklart förändras vi med åren och jag har varit nöjd med det, det tillhör livets gång. Övervikten har jag inte förstått var den kommer ifrån, men har heller inte grubblat mig sömnlös över den heller...kanske får jag svar nu... Får jag inte svaret  på var övervikten kommer ifrån, så lever jag med det som jag gjort tidigare utan grubblerier.....
 
Min första häst, fick henne som 9-åring..29 år på bilden..
 
Ung mamma och fru, gul och blå jeans...gissar att jag gör "russinvälling" här min och barnets favotit.
 
Mina kära flätor, snart 30 och jag var nöjd med mig själv och livet vi hade, min kära lilla familj.
 
 
 
'

Så var jag där igen...

....tror mig fixa så mycket mer än jag klarar....Idag var det jag som morgonrastade hundar och släppte ut hönsen, fixade kaffe och morgonmat till hundar och katter, kära maken skulle äntligen få en sovmorgon ❤️.
 
Vilade sedan i några timmar, sa sedan till kära maken ska vi leta efter svamp innan regnet? Sagt och gjort, vi gick ut i skogen och hittade en hel del svamp, svampen  inkluderades till vår middag, så gott ❤️ Enligt läkaren ska jag klara allt då jag blev "titthålsopererad", men om jag fått ett snitt i buken, vad är då skillnaden i inre läkningsprocess mot yttre sår och mina häftklamrar? samma saker är ju borta, livmodern? 
 
Orkar egentligen inte fundera över det, jag har haft ont i dag, gick för långt och det straffade sig.....Gör samma promenad om en vecka och ser om jag fixar det då. Igår var det två veckor sedan operationen...
 
 
.
 
 
 
 
 
 
 
 

Förberedelser inför operationen...

.....Fick ju en hel "bibba" med papper från op-kordinatorn som jag skulle följa.
 
Blodprov dagen innan och det togs på min vårdcentral 08:30 för att det skulle hinna in till Central lassarettet inför morgondagens operation.
 
Duscha och tvätta håret två dagar innan.
 
Allt könshår skulle bort inför operationen...Köpte kräm på apoteket, men det tog inte bort allt så rakhyvel blev nästa steg.
 
Duscha operationsdagen och tvätta ur naveln noga med tops, jag tvättade ur den med tvål först och sedan handsprit som vi hade hemma, sved som tusan...
 
När jag väl fått på strumporna på operationsdagen och rocken som var knuten i nacken var det sängen som gällde.. 10:38 låg jag med håret flätat under ett hårskydd och väntade på att rullas in på operation i ca 20 minuter. Vill du läsa en tidning? Nej tack! Så många tankar som jag behövde tänka....
 
Så rullades jag in i operationssalen, så mycket folk, minst 8-10 personer i rummet. Tre fanns runt mig direkt, de fattade båda mina händer, nålar sattes in i båda händerna, jag skulle andas in syrgas från en mask. Andades nog in den överdrivet mycket , då de bad mig att andas som vanligt...Visste ju från narkosläkaren då han sa att kroppen behövde extra syre för då du får narkosen upphör du att andas. 
Nya varma "strumpor" trädes på benen..
 
Nu kommer du antingen att känna värme eller yrsel sa mannen bakom mig, jag känner bara värme från handen runt min handled sa jag, så kände jag yrseln och bekräftade den...så var jag borta....
 
Vaknade upp på "uppvaket" att en upphetsad röst sa - hon blöder...kände hur man "pysslade om mig"  Någon sa att det har inte runnit blod ned i sängen. I dimmorna så tog jag inte riktigt till mig vad som hände.
 
Jag vaknade till mer och mer..vill du ha något? -gärna kaffe...
efter en stund...Vill du ha nyponsoppa? - ja gärna.
 
Fick blåsa upp lungorna med en "mojäng" 10 blås och vila.....jag fortsatte blåsa utan order...
 
Såg på klockan och blev orolig, klockan var 18:05 och jag var fortfarande på uppvaket...visste ju att mitt barnbarn och hennes mormor skulle komma på besök 18:30, ville ju även hinna ringa kära maken och kära syster, så länge de gått oroligt och väntat på besked från mig, men regeln är fyra timmar helt vaken på uppvak och mobilen i skåpet på rummet. Försökte ringa kära maken från sjukhusets telefon...Han var ute med hundarna och mobilen låg väl på hallbordet som vanligt......
 
Väl uppe på rummet.....Hann ringa ett snabbt - det gick bra, vi hörs senare....
 
Tacksamheten att möta dessa två kära igen ...Barnbarn och fina mormor som stöttat mig från dag ett, samma dag jag fick cancerdiagnosen...
Gissar att jag fortfarande var lite "hög" på smärtstillande men så glad att se dem och prata med dem....
 
När de sa hejdå fick jag en smörgås, ringde, tog min kateterpåse i fickan i rocken och vandrade genom hela avdelningen med en sköterska vid min sida...
 
Kastade snabbt ut mitt mest konstiga inlägg på FB" "vad det blåser idag, ha en fin kväll"  ville bara att mina få vänner där på FB som vet om min cancer skulle veta, att jag var i livet efter operationen
 
I den här handen vet jag att sövningsmedlet sattes in.
 
Vad dessa kanyler var till för vet jag inte men den fick sitta kvar till strax innan jag åkte hem dagen efter..
 
Här har man lagt "paddar" på blödningen, de vill inte lägga om för infektionsrisken skull.
 
 
Efter besökstiden fick jag en god kopp kaffe och en smörgås, hade varit fastande i 24 timmar (förutom kaffe och nyponsoppa på uppvaket) så det smakade supergott med en smörgås.
 
 
..
 
 

Vad tusan....

.....en stor åsksmäll...snabbt drog vi ur kontakterna...ösregnet smattrade mot rutorna och träden vek sig i den kraftiga blåsten.På en halvtimme var ovädret över, jag flyttade mig från sängen till soffan i vardagsrummet  med kära maken och hundarna, så skakis efter sommarens blixtnedslag. Sedan sken solen igen. Av stormen Knud som varnats för märker vi inget av här i inlandet i nuläget.
 
Innan operationen såg jag när jag hängde tvätt att vårt stängsel vi satt upp för hundarna var skadat, kikade närmre och såg att blixten föjt staketet ända fram till stuprännan, staketet var helt svart och sönderbränt och sönder. Inte undra på att TV:n som varit urdragen från all elektricitet ändå gick sönder av den högspänning som gick in i den ca 3 meter bort. Har inte testat VHS och Blue ray spelaren ännu, kanske är de också förstörda...Tiden får utvisa när jag testar dem men försäkringsbolagen ersätter dem inte eller TV:n, elektronikprylar fallar snabbt i värde.
 
Mår hyffsat, vågade duscha idag när operationssåren läker bra, ser mina "tre häftklamrar" i vart sår då vi bytte plåster efter duschen...En tyngdhetskänsla finns i underlivet, högre upp om jag rör mig för mycket, kan inte riktigt förklara/placera var det sitter....
 
Måste "stilla" mig, vila, låta det inre läka....Men är så trött på sängen, vill så mycket, så mycket som behöver göras och planer för hemmet...
 
Min kära make läste på väderappen att kylan kommer nu, persiljan inne i fönstren i växtrummet, paprikan får mogna från grön till röd under växthusbelysningen...imorgon åker klockchilin in i källaren för vintervila och allt sköter kära maken och imorgon ska jag ta skott från mina ekologiska tomater ... Mitt projekt den dagen...
 
Det här sommaren har min kära make fått sköta det mesta, mig, maten, handling, djuren och växthusen...Men nästa sommar är det vi två igen och då  delar vi på jobben då blir det som vanligt att hönsen och växthusen blir mitt ansvar....Så jag längtar efter att få kraft och ork tillbaka igen....
 
 
 
 
 
 
 
 

En härlig söndag 👍❤️

Barnen med sina familjer kom och hjälpte pappa bära undan utemöblerna, det gick snabbt, tror de var klara efter 20 minuter. Gästsängarna åkte även ut från övervåningen. 
 
Smörgåstårta stod på menyn idag. Så dök även mina kompisar upp ❤️ fick en stor korg med allehanda godsaker i 😜
 
En rolig och härlig dag 👍 Men tyvärr straffade det sig att jag satt uppe i för många timmar 😥 två stygn blödde och jag fick kraftigt ont i magen, värktabletter och sängen resten av dagen.
 
(null)
Mitt kära sovsällskap ❤️ båda katterna sover hos mig 👍😍
 

Om något händer under operationen....

...så skrev jag i förväg denna blogg om mina tankar och känslor. Ändrade rubriken på inlägget idag.
 
Till alla mina nära och kära i livet, familj, släkt och vänner ❤️
 
.....Ni systrar har till min stora sorg berättat för mig att ni gråtit över min cancer 😥 vet att ni googlat på min sjukdom för att veta vad som kan förväntas i framtiden. Jag själv har inte fällt en tår ännu över cancern, inte googlat mer än en gång och den länken la jag till i bloggen här. 
 
Är det pga att jag fortfarande är drabbad så mycket av utmattningssyndromet ännu att jag inte kan ta in att jag fått cancer?
Kanske är det så, förtränger det helt och fullt i min vardag? Jag kan inte förtränga min svullna mage, blödningar  och smärtor, men det funkar hyffsat ...Cancern är ändå inte närvarande i mitt sinne. Den som lever får se....är positiv och tror till fullo att jag blir frisk igen.
 
Går det åt helsicke så ska ingen vara ledsen, jag har haft ett toppenliv med så mycket glädje...Jag har haft kära maken vid min sida sedan 19 års ålder, min största kärlek och klippa, barnen/barnbarnen jag älskat så mycket,  alla mina syskon och alla mina vänner som stöttat mig genom livet och som jag även älskat så mycket ❤️   ...Alla våra djur... Vid 63 år kan jag bara summera mitt liv som så LYCKLIGT ❤️ ......Blir detta min död så dör jag lycklig ❤️ .
 
Operation och framtiden får utvisa min framtid...
Kära make, barn, barnbarn, syskon och vänner, ❤️ ... gläds bara med mig att jag fick detta liv med all kärlek och stöd  från er alla, ni fanns ju där och förgyllde min vardag. Ni alla som jag skrev tidigare och alla djur som berikat och berikar mitt liv fortfarande.....
 
Skriver detta till er nära och kära, bara så ni vet....Men jag kommer inte att att kasta in handuken än.......Tvärtom! jag vill se mina barnbarnsbarn ❤️
 
17 år och mamma till världens goaste son ❤️
 
 
31 år och mamma till världens goaste dotter ❤️
 
Vi två ❤️❤️
 Vi två, nu har vi hängt ihop i 44 år  ❤️❤️
 
 
Våra kära hästar, hundar, katter, kalvar, marsvin, får och höns, bilden på en av hästarna O´dyssen, hoppträning för instruktör ❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️
 
Finaste Malin, mitt älsklingsfår ❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️ Hon skaffade mig även gipset på handen, det enda djur som skaffat mig gips, en olycka i vardagen.
 
 
 Arne och Inez  ❤️❤️❤️❤️❤️
 
Lokie ❤️❤️❤️❤️❤️
 
Gustav ❤️❤️❤️❤️❤️
 
Dottern med shettisfölet Snövit ❤️❤️❤️❤️❤️
 
 
Rambo ❤️❤️❤️❤️❤️
 
Mitt liv har bestått av bara så stor KÄRLEK ❤️
 
Detta inlägg skrev jag den 22 augusti, det är även förprogrammerat ifall något inte går som det ska......
.
 
 
 
 
 
 

Har inte tagit någon smärtlindring idag....

....Sov till 10, solen sken när jag vaknade, ville gå ut  👍 Kunde göra nr 2 idag för första gången efter operationen 😊, tog en "frukt och fiber"  tärning igår för att få igång magen, tog även en till idag. Så viktigt att hålla igång magen när man är så stilla.
 
Efter frukost gick jag ut och satt ute i två timmar i solskenet och värmen, kycklingarna som växer massor på några dagar sprang runt mig ❤️Så mycket de utvecklats sedan i måndags då jag såg dem sist. Kära maken fixade fyra nya värpreden då de var ute och sprang på gården, vi kan nog se fram mot många ägg med våra unghöns i vinter.
 
Dagen var inte smärtfri, men "uthärdlig".
 
Imorgon kommer barn och barnbarn på besök, de ska få hjälpa till att flytta in utemöblerna till stallet, alla dynor till tvättstugan, sedan ska vi äta en god smörgåstårta och fira sonens födelsedag i förskott. När jag nu inte kan delta i arbetet själv så kan jag planera hur vi kan fixa saker så inte kära maken behöver slita och göra allt  själv 😉 Kära maken sköter ju sedan flera månader allt här på gården, först och främst ser han till alla mina behov och sedan till vårt hem och alla våra djur ❤️,  
 
Dotter är helt med på min plan, har redan invigt henne ❤️
 
Kära maken som gav alla våra hästar sprutor när det behövdes pga sjukdom, fixar det lika fint på mig ❤️Bara tre sprutor kvar 👍 
 
 
Fem plåster, fem hål efter titthålskirurgin, luft blåst in i magen för att läkarna skulle kunna se när de opererade.....torsdagen var en plåga då tarmarna skulle lägga sig tillrätta igen, magen utspänd som en "spärrballong"
 
Om en månad återbesök, hoppas även att jag fått svar från patologen då.
 
 
 

Svårt att sova efter operationen...

Somnade vid 23:30 på onsdagen och vaknade klockan 1, så ovan vid alla ljud på natten, det larmade, dörrar öppnades och stängdes, lågt mummel av röster osv., hörde ett skvalande ideligen och insåg att det nog var min urin som rann ned i kateterpåsen. Kunde inte somna om, lyssnade på ljudbok, läste nyheter, blundade och försökte sova, men, NEJ! omöjligt.
Hemma är det långt ifrån knäpptyst på nätterna, hundar som suckar, drömmer, kliar sig och bara "släpper" ned 30 och 48 kilos kroppar på en svalare plats. Katten Rambo och kära maken kan till och med snarka  Men det är mina härliga och trygga hemmaljud 
 
Katetern togs bort strax efter 6, ta ett djupt andetag sa sköterskan och det gjorde jag, när hon drog ut den sved det till ytterst lite men distraktionen gjorde det nog smärtfritt med andetaget, så var jag fri och rörlig igen..Först till frukosten, gott var det.
 
Åt en en supergod frukost ute i "allrummet"  blev även två samtal där då jag inte ville ringa på rummet då min sängkamrat behövde lugn och ro. Sedan kom fler frukostgäster, slutade samtalet för de ville säkert äta utan mina samtal i bakgrunden.
 
Hur lyxigt var det inte på sjukhuset, du hade minst femton rätter och även en hel del efterrätter du kunde beställa till lunch och middag, en broschyr med härliga bilder som jag tycker restauranger ska ta efter för att marknadsföra sin goda mat, istället för en tråkig beskrivning i text. Jag beställde strömming till lunch, gott var det och sedan packade jag ihop och åkte hem..
 
Så skönt att krypa ned i sin egen säng  Vi satte för en grind för att superglada hundar inte skulle välkomna matte för mycket, de fick krypa upp på husses sida och jag gosade med dem och sedan sa vi åt dem att gå ned efter det. 
Dotter med familj kom, hon gav mig kvällens spruta (jag egentligen skulle tagit själv 😱 ) och visade kära maken hur han ska göra, vi har fem sprutor till att ta för att motverka blodpropp efter operationen. Gick galant ikväll 👍
 
Har så mycket att berätta, förberedelserna inför operationen, all stöttning, alla härliga skratt och skämt , så tokigt och roligt allt kan bli mitt i allt som borde vara bedrövelse under denna resa till och efter operation , t.ex.  jag och min kompis L..... vi  skrattade ihop så vi kiknade i över två minuter igår kväll 🤣, ni alla fina älskade som funnits runt mig familj, släkt och vänner   kan bara säga ett stort TACK!
 
 
 
 

För första gången kommer nu oro...

....inte för att de inte ska få bort min cancer utan inför operationen, klarar min kropp det? Hur stark är min kropp? Jag har ju i flera år ätit som en liten fågel.
 
Inser att alla dessa glas med olika goda juicer, drycker min man förser mig med flera ggr per dag och säger - drick detta nu och jag gör det, mina blodkärl är för små och det är svårt att hitta dem, berättade för honom om vad sjukvårdspersonalen sagt när jag gjorde skiktröntgen och de hade svårt att hitta ett blodkärl att sätta en kanyl i för att spruta in kontrastvätska. De såg direkt att jag var "uttorkad", druckit för lite i sommarens värme.
Så då förberedde älskade maken detta för att jag inte skulle vara uttorkad  Min kära make är bara omtänksamheten själv, det har han varit under hela vårt liv tillsammans  
 
Jag lutar mig ändå tillbaka till att läkarvetenskapen kikar på min kropps värden efter alla prov de tagit, när jag för första gången kom in den 8 augusti hade jag superbra blodvärden trots alla mina blödningar berättade läkaren. Förlitar mig till läkarna och att de vet vad de gör. 
 
Sista blogginlägget jag gör innan operationen, har ett förinställd blogg om nu något gick åt helsicke, det läggs ut 15 september   
 
 
Tro hopp och kärlek    Bilden lånad här har en tanke runt denna bild, berättar senare 😉
 
 

Vem har i min cancer mått sämst av diagnosen?

....Troligtvis min kära make...om situationen varit annorlunda och kära maken hade cancer hur hade jag reagerat ? Jag hade nog varit panikslagen, krävt svar efter var undersökning och röntgen.....Hängt i telefonen för svar...varit den där odrägliga "anhöriga" som inte gett sig innan de svarat, gissar att min familj vet hur jobbig jag skulle vara....Vänder på situationen ett ögonblick och tänker mig in i min partners ögon.
 
Tänker hela tiden just nu....Skriver ned mina tankar rätt av när de kommer.....
 
 

Många tankar blir det....

.....Nästa onsdag försvinner min livmoder, den har gett mig två underbara barn och senare två underbara barnbarn som blev följden av mina barns födsel.
 
Under senaste tiden har livmodern gett mig så stora problem, kanske livsavgörande i detta läge också... Kommer inte på något sätt att sakna min livmoder idag, är bara så tacksam för de barn jag fött, sörjer det missfall och ofödda barn vi inte fick.
 
Jag har tänkt många ggr på missfallet, mådde nog lika mycket "fan" som jag gör nu...Det var jullov, var gång jag satt upp på hästryggen och red blödde jag, var gång hunden fick dra fyra-åriga dottern i pulkan blödde jag när jag sprang bredvid . Hade graviditeten kommit någon månad senare hade jag nog fått behålla barnet.
 
Minns så väl när en kollega sa - Du är blek som ett lik,  jag stod och värmde mig vid ett element i skolan och nickade bara bifall, hade mått dåligt hela jul och nyårshelgen. Trettondagsafton då jag och en syster var där med våra små barn på en julgransplundring så frös jag så jag skakade, hade ingen aning om vad jag drabbats av.
 
Åkte med kära maken till sjukhuset, de tog ett gravtest...sa att du väntar barn, insikten slog mig då som en käftsmäll...jag grät och svarade - det är ju på väg bort.. Det såg de också....Jag hade haft mens som vanligt och inga misstankar på graviditet, men blödningar vid fysik aktivitet är inte normalt, klart jag funderade när det hände, men hittade ingen förklaring.
 
Kära maken skickades bort och hem,  jag skulle på en skrapning... I några timmar fanns ett barn i min kropp som jag inte insett tidigare, FÖRBANNADE jullov....
Min käraste och närmsta förtrogna i livet hade tvingats åka hem, så jag behövt honom vid min sida då.
 
Insikten att veta att du bär ett nytt liv i dig och förlora det några timmar senare, finns inte ord att beskriva känslan, lilla barn du hade varit så välkommet   Så ensam, övergiven, tom och så ledsen har jag nog aldrig känt mig... Gissar att kära maken kände så också, en chock för oss båda att vi väntat ett barn vi inte visste om och det gick förlorat.
Vem brydde sig om kära maken? Inte den tidens sjukvård. Vi hade båda behövt prata med varandra om det barnet som inte fick födas, trösta och hjälpa varandra i sorgen som plötsligt uppstod... Det barnet hade också varit så önskat och älskat  
 
Mina fysiska aktiviteter bestående av skötsel av våra djur gjorde ju tidigare att jag höll på att missta vår älskade dotter vid 6 månaders graviditet... Sjukhuset beställde in blod, så säkra på mitt missfall med henne, jag klarade den graviditen men inte nästa.
 
Gissar det är cancern som får mig att stanna upp och reflektera, se tillbaka och många tankar blir det....
 
En timme innan dottern föds  
 
 
Jag 17 år och sonen 7 månader  Du min son gav mitt liv en så stor mening i unga år 
 
23 december 1986, vi provsmakar julmaten 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Tack kära syster ❤️

Sov så himla gott inatt och på förmiddagen, vaknade 10:20. Tog kaffe ur termosen som kära maken fixat när han vaknade i morse, nu gick han med hundarna förmiddagssvängen. Drack kaffe och lyssnade på ljudbok i sängen.
 
Hörde en tyst knackning på dörren, till min stora glädje var det min storasyster Bia som stod där  En stor kram blev det och jag fick nybakade bullar av henne  - bullarna ska du ha när du får besök av vänner efter operationen sa Bia. Så omtänksamt  Men jag plockade allt ut några bullar så vi fick till fikat 😍. Mycket att prata om som vanligt 😉 
 
 
Resten av dagen har tillbringats i sängen med några telefonsamtal och ljudboken 1793 av Niklas Natt och Dag, en hemsk bok om mångas levnadsförhållanden på 1700-talets slut 😱
 
 
Bilden lånad här och även recensionen av Leif GW persson
 

Bellman noir i makaber historisk mordhistoria

 

 Gustav III är död. Mer än ett år har gått sedan skotten föll på maskeradbalen. Kronprinsen är omyndig och krigsåren har tömt statskassan. Riket styrs av egenintressen medan folket far illa. Ingen litar på någon. Överallt frodas missnöje och paranoia.

 

 Hösten 1793 hittas ett lik i Fatburen på Södermalm, den igenslammade sjö där allt kåkstadens avskräde hamnar. Den döde saknar armar och ben, men skadorna är inte nya.

 

 Cecil Winge har varit Stockholms poliskammare behjälplig med sitt skarpsinne förr. Nu vacklar hans hälsa, men han krävs på en gentjänst han inte kan neka. Tiden är knapp, och den vinter som ska bli den svåraste Stockholm skådat på ett decennium är i antågande.

 

 Ur fyra berättarperspektiv klär Niklas Natt och Dag av den sen-gustavianska tiden dess prakt och ståtlighet, och avtäcker en era av kött och blod, nöd och förtvivlan, men också förhoppningar och den vilja till förändring som sått fröna till vårt eget samhälle.

 

 1793 är Bellman noir, en beckmörk sentida ättling till Drottningens juvelsmyckeoch ett knytnävsslag mot den idylliserade bilden av svenskt 1700-tal.

 

 ”Jag rekommenderar den starkt. En märkvärdigt bra bok. Till att börja med väldigt bra tidsskildring och sedan väldigt välskriven.”

 

 

Leif GW Persson "

 
INGEN operationstid i dag heller....VÄNTAR, med telefonerna nära mig!

Jag försöker leva så vanligt...

....som möjligt men får vila så mycket mer då jag blir trött och magen sväller och gör ont... Jag orkar inte oroa mig för det jag inte vet vad jag ska oroa mig för? Kan faktiskt förtränga cancern i vardagen, den finns men får inte ta över på något sätt förutom alla läkartider och undersökningar.
 
Jag vet genom mina läkare att ska du ha cancer så är det livmodercancer, den cancerform som oftast kan botas, tror min cancer är inbäddad i livmodern som jag förstått av läkarna....
Min far hade en magsäckscancer, inbäddad den också i magsäcken, han opererades, inga cellgifter, strålning eller någon form av efterbehandling...16 år efter mår han fortfarande bra.
 
Just nu tar tar jag allt från dag till dag...alla röntgen och undersökningar.... Vill bara få en operation så fort som möjligt och få bort skiten...Undrar hur länge cancern funnits i min kropp? Måste komma ihåg och fråga vad läkarna tror?
 
Jag lever här och nu, gör det bästa för mina nära och kära med de små medel jag har kvar av ork men det är gott nog tror jag...
 
Många tankar som far runt i natten.....
 
 
Hundhår och damm överallt..... Jag hör inte så bra, hör inte längre på "måsten", lägger mig och lyssnar på en ljudbok, tillåter mig själv att lyssna på kroppen nu, har många ggr ställt mig frågan, vem städar du för?
 
 
Kära maken sköter om djuren, maten, allt här på gården och allt som är viktigast i vår vardag ❤️  I min värld vill jag inte ha hundhår i sängen, borstar av alla hår från djuren av fötterna innan jag lägger mig..... mina verkliga vänner bryr sig om mig, hur jag mår och struntar i hund och katthåren........De tar en kaffe med mig och vi pratar om vad som är viktigt i livet....
Idag var en bra dag så jag har dammsugit och suttit ute två timmar och vaktat kycklingarna/hönsen, katten Gustav lyckades jaga några kycklingar innan vi hann mota bort honom.
 
Idag kom en av mina kompisar L.... med en så fin present, en lång kudde som jag kan använda på olika sätt när jag vilar i sängen, så omtänksamt ❤️ Har provat den redan och den var så skön att ha som nack och armstöd när jag kikade på en film på surfplattan ❤️
 
 Denna kudde fick jag av henne med örngott till ❤️Tack fina L.... ❤️
 
 
 
 
 

Dotterns födelsedag idag...

......Förberedde genom att vila hela förmiddagen då vi skulle åka till Örebro efter 15 och äta lite gott och fira henne, sedan skulle vi hämta lite grejer hos pojkvännen inför flytten på torsdag. Dottern lämnade även kvar sin bil så han kan köra de sista grejerna.
 
Vi väntade in pojkvännen då han kom från jobbet, lite kul att sitta där och kolla stadslivet.
 
Dottern och Mille är och köper skor åt honom och vi kikar på folklivet.
 
Sedan gick vi till restaurangen Maxim och åt mycket god mat, allt var så trevligt och fint serverat och personalen var underbar..
Förrätt en supergod räkcocktail och vitlöksbröd.
 
Potatisgratängen var kanongod!
 
Så även den grillade fläskfilén var supergod!
 
Nej, jag orkade inte med efterrätt, men det gjorde Mille.
 
Hemma strax efter 21, en kanondag blev det och jag orkade så mycket mer än jag trodde innan. Superglad är bara förnamnet.
 
Våra hundar är idag lite förvirrade över att deras matte och husse åker bort så mycket nu, vi brukar ju alltid vara hemma eller ta dem med oss. Bara operationen är gjord så lugnar allt ned sig igen förhoppningsvis.
 

Kalmar slott, semester dag 8

...Jag har alltid velat se kalmar slott, men förväxlade "Vadstenabullret" med Kalmar slott. Det finns en mycket spännande historia vad ungdomarna Wasa roade sig med när det var föräldrafritt. Men jag kommer inte att skriva om den här. Kika på Herman Lindqvists "historia" istället, han berättar så bra.
 
Vi åt en mycket god frukost igen och tog farväl av I...... och T......... och styrde kosan mot Kalmar.
 
Alle´n mot slottet var så vacker med kristallkronor hängandes mellan träden. 
 
Kanoner.
 
Antar detta är "kuretornet" som var slottets starkaste del med lönngångar.
 
Så vackert slott och det blev också Sveriges starkaste och moderna befästning på 1300-talet.
 
Borggården 
 
Hermelinmantel
 
 Kungsgemaket, inreddes till Gustav Wasas äldste son Erik XIV som sovrum.
 
 Några jaktscener fanns runtom i rummet, fanns även en lönndörr där man kunde smita ut om hot uppstod.
 
 Grå salen, Johan den III gjorde om två rum ca 1580 till ett. Här åt kungligheterna massor med mat och med massor av dekorationer.
 
Gyllene salen, taket var fantastiskt vackert.
 
 Slottskyrkan var mycket fin, gissar detta är altarskåp.
 
 Slottskyrkan.
 
 En vacker uppstoppad häst.
 
I slottet fanns även ett kvinnofängelse, det hade tre rum. Här visades upp de olika straffmetoderna som gällde på den tiden, ruskig läsning.
 
 Fanns massor av beskrivelser om straff delar endast två.
 
Sedan började hemfärden. Gissar vi kom hem stax efter 19, glada hälsningar av hundar och make  och sedan en liten titt i hönshuset, mina kycklingar hade växt något enormt under dessa dagar   såg nu att vi har fyra tuppar och 8 hönor. Har börjat fiska på FB för att förhoppningsvis få dessa tuppar att leva vidare i en ny hönsgård med samma utevistelse som vi har. Håll tummarna  
 

Semestern 6:e dagen.

Efter ytterligare en dag  på Legoland och 7,5 timmar senare på Legoland så åkte vi vidare till ett samhälle som hette Korup utanför Odense, loggade in på hotell Fredrik den VI.
 
Fint rum fick vi här också, men det serverades inte middag på hotellet så vi fick åka in till Odense.
 
 
Där hittade vi en grillbuffe, du fick välja av en hel del olika grillade köttsorter och ta en skiva av vad du ville ha, sedan var det buffe med massor av gott. Vi åt alla för mycket, vi fick vänta ett tag innan vi kunde åka dryga milen tillbaka till hotellet då Mille blev illamående efter att ha ätit för mycket.
  
Tidigt morgonen efter startade vi färden mot Kalmar. Ungdomarna ville se Sveriges match i VM på eftermiddagen. Jag tycker inte om att åka fort och ville vi skulle ha god tid på oss (i Danmark var det ofta 130 km/h 😱 )
Första gången jag åker över Öresundsbron.
 
Det blev några timmar i bilen innan vi kom fram till dotterns pojkväns mamma som bor i en by utanför Kalmar. Vi skakade hand och sedan pratade vi, en själsfrände till mig, vi hade så många liknande livsöden, intressen och samma stora djurintresse. Vi gick en promenad till badplatsen med de härliga hundarna Freja och Knut  , ungdomarna badade och vi pratade. Vi kom fram till att vi båda fått fjordhästar som barn och båda våra hästar var uppfödda i Danmark. Jag kan inte berätta här om allt vi hade gemensamt, men på kvällen när jag la mig tänkte jag att det kändes som vi var barndomskamrater, känt varandra i hela vårt liv och bara tog vid och började prata där vi slutade sist. Vi blev bjudna på så stor gästfrihet och god mat. Mille och jag tog över hennes dubbelsäng och i den ingick en varm gosig hund, ibland två   
  
Mille med gosiga Knut 
 
Freja sov troget hos Mille, så typiskt tikar att ha full koll på barn  så gör ju även Inez hemma hos oss. Mille var så hänsynsfull första natten att han kröp in under mitt täcke för att inte störa Freja när hon sov  Nästa natt sa jag åt honom att rätta till täcket som han ville ha det och då skulle hon lägga sig där när det var klart och så skedde och jag fick ha mitt täcke ifred 😉.
 
Finaste freja   Vad vore människan utan hundar? eller djur överhuvudtaget?  
 
 
 Bild från badplatsen, man ser Kalmar över sjön, jag såg även Öland och ölandsbron. 
 
Här har vi öland.
 
I gäststugan sov ungdomarna gott
 
Så vackra fönsterlampor   Till hösten kommer jag att köpa in några som får lysa in sommaren i vintermörkret.
 
På natten vaknade jag och hörde hur regnet porlade, glad blev jag då allt är så förtorkat, (senast idag fick Kalmar och flera andra län totalt eldningsförbud, innebär inte grillning ens på egen tomt ). När I...... gick ut och morgonrastade hundarna ropade jag - blev det mycket regn inatt? Inte en droppe svarade I........, här är förklaringen, en härlig liten damm som porlade fridfullt 
 
 I morgon ska I..... visa mig/oss hennes barn och hemtrakter Öland och så ska vi gå på hembygdsteater där hennes dotter spelar med .... så jag ser fram mot det   
 
 
 

Fjärde och femte dagen blev det...

 
 ...Legoland. Nu en tre år äldre Mille som tog för sig så mycket mer av vad Legoland hade att bjuda på.
 
Självklart blev det piratskeppet ett par gånger och dottern och Mille gick all in och sprutade ned alla som besköt dem med vatten. Älskar min dotters envishet, hon blev blöt men de som sköt på henne blev blötare
 
Superglass i värmen dag 2
 
 Mille fick sitt Legolandkörkort med foto och allt.
 
 
 
 
Här åker de kanoten, fick vänta ett bra tag innan de kom.
 
Hade fullt fokus på denna lilla hund, bunden vid staketet då ägaren åkte "kanoten" folk klev på dens svans och såg den inte då den var liten. Ställde mig mitt för den så den fick ligga ifred.
 
Sista filmen är även den från ett vattenäventyr. 
Miltons favorit..
 
Hittade även en 10 veckors Rhodesian ridegback valp i en vagn för barn, de hade även en vuxen rhodesian, helt lugn sov valpen i folkhavet och alla ville så klart titta på de två hundarna.
Här låg en tio veckors valp och sov gott  
  
Så blev det kväller igen, hotellet hette propellern drygt en kilometer från Legoland, inte undra på namnet med alla flygplan som åkte över vårt hotell och legoland ideligen idag.
 
 
Bakgården på hotellet.. 
 
I dom vita fönstren skönjer man en pool.
 
Första Danska ölen intogs här....så gott!
 
Hotellfrukost
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0