Jag bara undrar....

....kikar just nu på program som är totalt hjärnbefriade....Alla dessa dokusåpor som jag lämnar i tanken direkt efter  jag sett dem.
 
Kikade igår på bonde söker fru, där sökte en tjej som var livrädd för fåglar till en bonde som just hade som särintresse "fåglar" undrar varför? Att bli sedd på TV kanske och hoppas bli upptäckt? 
 
Hittade en skata en gång som hängde med sin "fot" i ett bärnät, klippte loss skatan masserade dens fot i över en timme, sedan kände jag hur den kunde knipa runt mitt finger med foten, överlycklig släppte jag den till friheten igen och jag lovar att den försökte inte hacka mig en enda gång....
 
Hur kan man vara rädd för fåglar, höns? De kan inte på något sätt skada dig, möjligtvis gör det ont om en "sur" höna som du försöker ta äggen ifrån hackar dig, men jag lovar att blodvite inte ens uppstår....
För mig bevisar det bara hur långt vi kommit från en naturlig djurhållning och den mat många gladeligen äter, köpt i affären utan någon som helst tanke på hur djuren som leverar den har det.
 
Bilden lånad här
 
Länk till bonde söker fru
 

Hörde en smäll från köket...

.....Trodde det var något som fallit från bordet eller bänken, katten Gustav var ju inne 😂.
 
Idag blev det hederlig husmanskost, vi gjorde ett supergott rotmos och (köpt) fläskkorv. När vi satt och åt såg jag att det var jord på frysen, blicken halkade till fönsterbrädan och där saknades en blomma. 
När jag nästan ätit klart störtlandade en höstsömnig fluga mitt i min mat, petade bort den och förstod genast att denna trötta fluga troligtvis hade fångat Gustavs intresse och jaktinstinkter så då blev det blev jakt i fönstret med blommor som offer oftast.
 
Nåväl, blomman överlevde några timmar upp och ned, synnerligen jordfattig då all jord låg på golvet runt omkring. Omplanterad nu.
 
November kör sitt mörker som vanligt men dock mer regnfattigt än vanligt (hitintills) jag klagar inte, är det inte mina djurmorgnar så sover jag gott länge, datorn finns och många andra sysslor inomhus.
 
 Så vacker bild ❤️ lånad här
 

November-grått...

....Mörkt hela dagarna....Har den senaste veckan varit uppe sedan jag vaknat tills jag lägger mig, har straffat sig (igen) Har ont på vänster sida, en stickande smärta emellanåt, vad beror den på? Vet inte, tänker var dag att i morgon ska jag vila mera, men det blir inte så då det finns så mycket roligare jag kan göra.
 
Har skippat sociala medier mer och mer, vet inte när jag gjorde ett instagram inlägg sist 🤔 Försöker lite "haltande" hålla igång facebook, men inläggen sker med flera dagars mellanrum.
 
Även här på bloggen kommer det nog att "halta" en hel del och inläggen blir färre. Jag måste landa tillbaka till så mycket nu. Tiden före cancerdiagnosen, oron om vad som händer i kroppen, diagnosen, alla undersökningar och väntan på svar både inför diagnos och operation.
 
Alla som har genomgått samma resa med cancer säger att du kommer att "dippa" förr eller senare och jag tror jag står där nu, orkar inte vara social utan orkar bara bry mig om det som ger mig glädje för stunden. 
 
Det här ger mig glädje, två goda vänner, Inez och Gustav som sover gott i varandras värme ❤️ Vi har kastat ut de gamla madrasserna som luktade skunk/hund 🤢, så nu har hundarna fått nya 👍  Djuren får mig att känna så stor glädje var dag ❤️ I förra veckan fick vi 13 ägg av 17 höns på en dag, ett under i novembermörkret 👍

Vi hade ett stort bokbål idag....

 
....Har skrivit tidigare att jag vill få bort dammsamlare som alla våra bokhyllor är.
 

Äntligen så har vi röjt bokhyllorna i gästrummet 👍 6 fulla, tunga kassar med böcker till ett "bokbål" även två kassar med böcker som vi ska skänka bort till de som vill ha dem 😊 En kasse med några av dotterns alla Polluxböcker (hästböcker) Där får hon själv välja vilka hon vill behålla eller ge bort.
 
Det tog många timmar att elda upp bara 4 kassa med böcker .Jag tvivlade över vissa val jag gjort...men visste självklart inte vilka kassar maken bränt i tunnan. Tänker inte fundera mera...Jag gjorde valen där och då igår..Vet att favoriterna finns kvar 👍 finns två bokhyllor till med dubbla rader...Men ljudböckerna ger jag bort...
 
 Hundarna var så klart med i novemberrusket...
 
En konstbok som gick upp i rök bland många andra.
 
Visst var det med viss sorg jag såg böckerna förvandlas till aska, men det var mitt val...så mycket damm (hundhår) som samlades i alla dessa dubbla bokrader i bokhyllan.
 
Gustav nytvättad av Bosse så örat vek sig åt fel håll.
 
 
 
Älskar deras vänskap och närhet till varandra ❤️
 
 
 
 

Strömlösa.....

Det blev vi igår oxå under flera timmar, trist.
 
Nu har vi varit utan el i fyra timmar, förr var det vardagsmat, vi kunde vara utan el i flera dagar.. Vi har garderat oss mot det och köpt fotogenlampor med mera. Med ledningar nedgrävda i backen kände vi oss trygga i ca 10 år. Felsökning pågår, de vet inte var felet finns 🤔 så det är nog bara vedspis och fotogenlampor som gäller nu... Mobilens batteri är snart slut. 
 
(null)
Korsordslösning blev vårt fredagsnöje i ficklampans sken
 
Kontaktade vattenfall. Ingen lösning i sikte än!. De letade i mörkret.
Nu är 01:00 nästa bud..,.

Men...vad fan?...

...var kära makens kommentar när vi gick in i ICA-butiken idag och julsånger ljöd glatt. Julskinka, lutfisk och julmust, allt fanns redan i hyllorna, varför? Finns det någon som redan firar jul?
Även jag blev arg... Även för tidigt för en julälskare som jag när butikerna tar ut all glädje inför julen i förskott, de vill bara få folk att handla, folk kommer att ledsna på alla tomtar, stjärnor, julmat och all julmusik de matas med, allt stressas på en månad för tidigt...
 
Julen börjar sakta i advent för mig, först fyller butikerna på med adventsljusstakar och hyacinter, vackra julkort fylls på efterhand, sedan kommer alla lucia, stjärngossars och tärnors alla linnen och attiraljer ... Efter det så fylls butikerna med julmat, nötter, godis, julgranskulor, glitter, tomtar och pynt....Så stegrades julförväntningen i butikerna förr (för ca 10 år sedan)...
 
Såg att man kan köpa julgranar redan 1 december i reklambladen som ständigt dyker ned i brevlådan, kungsgranen var visst populär, undrar hur den granen ser ut den 24 december? 
 
Börjar förstå varför många struntar i julen, kraven, stressen, handlarna/traditoner/media lägger på oss inför årets största myshelg och tar en resa i stället med barnen söderut i lugn och ro.
 
 
 
 
 
 
 
 
.
 
 
 
 
 
 

Idag orkade jag inte vänta längre 😕...

.....Ringde till kvinnoklinkiken till min kontaktsköterska och berättade att jag väntat så på telefon från opererande läkare för att få en tredje slutgiltig prognos. Hon bad om mitt personnummer och gick in i journalen, hon berättade att min läkare skrivit ett brev till mig och postat det i fredags, har du fått det ännu? frågade hon, -nej! svarade jag. Vill du att jag läser vad hon skrivit frågade sköterskan, om jag ville... Det stod att min cancer inte vuxit så långt in i livmoderväggen så då fanns det inte någon risk för spridning och då behövs inte heller någon form av efterbehandling.
YIIIIPPPPIIIE! Så glad, högsta vinsten man kan få 🤣!
 
Kära maken undrade vad vi skulle ha till champagnen för att fira? Ingen mat sa jag men gärna ost och kex...I kväll har vi firat, så glada ❤️ vi får se när glädjebeskedet har landat helt hos mig.
 
En glädjens skål 😁🍾🥂 
 
Gott var det 😊

Jag är ett barnhemsbarn..

 

.så även min tvillingbror och min man... Säkert fanns vi där under samma tak på Barnhemsgatan i Västerås samtidigt under perioder tillsammans under året -57 det vi inte visste då var att vi senare kära maken och jag skulle försöka skapa den bästa tryggheten och kärleken tillsammans för varandra ❤️ och för våra barn ❤️ och för alla våra djur ❤️ .

 

 Min mans mor dog strax före han fyllde tre år, hans far behövde jobba, så även vår mor, ingen dagis/förskola fanns, blev barnhem på vardagarna, fram till helgen, så var kära maken hemma igen på helgerna, hans släkt och äldre syskon försökte ta hand om honom så han slapp barnhemmet emellanåt.. Min kära make var en ”sladdis” med syskon som hade barn äldre än honom. 

 

 Jag har inga minnen från barnhemmet, vi min tvillingbror och jag kom som sommarbarn till en lantbrukarfamilj före två-årsålder...de reagerade på att efter lek och bus och när vi tvillingar pratade med varandra på kvällen och när de dök upp i rummet så sa vi ”natti ”och drog täckena över huvudet. Slutsatsen blev, det skulle vara tyst efter ett bestämt klockslag på barnhemmet.

 

 Fick veta sanningen för några år sedan när en syster berättade allt för mig, det jag inte tidigare visste och då grät jag så mycket för de två ”instängda” barnen som sett ett liv med all sin frihet tas ifrån dem om de hamnade på barnhemmet igen..... Min dotter fanns på plats och fick ta all min gråt, vi grät tillsammans, för mig var det barnets gråt, det där barnet som så sällan vill dyka upp hos mig, det svaga barnet, det jag aldrig kunde/fick vara eller tillåta mig då brorsan med svår krupp hade jobbiga sjukhusvistelser,, hans rädsla nog så förståeligt som mamma och vuxen....Men jag.....var fanns jag? Alltid var jag så glad och förnöjd som alla trodde?  Kan inte påminna mig att jag var på något sätt avundsjuk på min bror....Tack kära syster Bia för allt du berättat och för att ni ville vi skulle få ett tryggt hem hos er ❤️

 

När min tvillingbror dog behövde jag få kontakt med vår biologiska far, ringde till alla med hans namn... När vi väl fick kontakt så kändes det bara så RÄTT, att höra hans röst, så stor värme

 

 

Senare har jag ställt min stackars far till svar efter alla dessa år för allt jag fått mig till livs från hela min barndom och ungdom om alla hans tillkortakommanden, och brister......Inte på något sätt rättvist, men han svarade konkret på allt, vi båda djupdök och krävde ut dokumenten från socialen i om vad som fanns dokumenterat från det jag blev fosterbarn vid två-årsålder

 

...Min FAR, jag bara älskar dig ❤️

 

 

 Min far är oskyldig, vi hade båda begärt ut papper från sociala-myndigheterna och vi har fått dem, där finns sanningen om mitt och brorsans liv....DÖM aldrig någon oskyldig, du kan tro på de lögner du matats med genom barndomen, livet , men som vuxen kan du faktiskt ta reda på fakta....Jag gjorde det och fick reda på sanningen som jag undrat över i hela mitt liv....

 

 Vår far trodde vi var bortadopterade. Han hade fått papper om adoptionsansökan/ tvillingarna var borta...Våra fosterföräldrar hade ansökt om adoption...

 

  Jag har haft dubbla föräldrapar i hela mitt liv, det har varit på gott och ont.....Men jag har aldrig vågat att de möter varandra. Mina, kära makens jämna födelsedagar, barnens studenter, har vi flytt eller mörkat/ flyttat dagar så de inte möter varandra....

 

Vad har jag försökt ge mina barn?

Bara föräldrar som älskar dem och barnbarnen ❤️.,

 

 

 Första fotograferingen på oss tvillingar hos fotografen hos våra fosterföräldrar.
 
Jag skriver detta för att jag inser att jag inte lever för evigt, vill att mina barn och barnbarn ska inse varför jag varit en så "orolig hönsmamma" och alltid velat veta att de kommit hem och mår bra, varför jag ringer och berättar om när vi åker till staden och handlar, ringer vi inte igen måste någon se till djuren ❤️

 

 

 

 

 

 

 

 

 


I natt kom första snön...

...som även låg kvar en stund. Små snöflingor föll när jag skötte om djuren imorse, hela dagen har varit råkall och förebådat mer snö. Har varit lite snöblandat regn tidigare men då har snön försvunnit direkt.
Snön låg kvar i några timmar.
 
 
Katterna har flyttat in och sover sig som björnar igenom den kalla årstiden, men de har fördelen att de kan sova inne i värmen.
 
Så nära och varmt och gosigt de sover ihop.
 
Katter är verkligen "mysdjur"-
 
Lyssnar nu på böcker av  Anna Jansson, de handlar om kriminalinspektör Maria Wern. Först lyssnade jag på denna bok men vill säga att alla tre böckerna är i mitt tycke så bra.
 
Bild och recension lånad från Bokus
 
Skuggor från det förflutna

Den 90-årige Heinz Meyer hittas skjuten i Ronehamn. Vem vill mörda en 90-åring? Och varför?

Heinz Meyer var en av de tyska soldater som kom till Gotland efter andra världskriget, skadad i strider vid Baltikum. Vid samma tid kom 500 koncentrationslägerfångar till ön, för att få vård på Lärbro krigssjukhus. Det var en spökbrigad av utmärglade, svårt psykiskt och fysiskt skadade fångar som placerades på samma sjukhus som de tyska soldaterna. Sköter-skorna fick stränga order att inte tala med patienterna från koncentrationslägren och hade ingen aning om vad de hade varit med om.

Det blir Maria Werns uppgift att utreda mordet på Heinz Meyer, samtidigt som bröllopsförberedelser pågår. Men även det som händer på hennes barns sommarkollo konkurrerar om uppmärksamheten. Där finns en flicka, Mirela, som ser ut att fara illa. Vad har hon varit med om?

Anna Janssons nya kriminalroman handlar om barns utsatthet och hur det förflutna kastar sina mörka skuggor över invånarna på Gotland.

Ett nytt fall för Maria Wern.
 
 
Sensommarvärmen dröjer sig kvar på Gotland. Maria Wern är på fest hos sina nya grannar i Åminne när en explosionsartad brand utbryter i ett hus i närheten. Dådet sätts i samband med en serie inbrott i sommarstugeområdet.

Morgonen därpå försvinner Tomas Hartmans dotter Sofi spårlöst från stranden i Åminne. På uppdrag av Region Gotland utredde hon konsekvenserna av oljeborrning på ön. Försvinnandet sker dagen innan resultatet ska presenteras. Både miljöaktivister och riskkapitalister i oljebranschen väntar ivrigt på hennes svar. Demonstrationerna mot oljeborrning drivs av Rasmus Flöjel, Sofis pojkvän under gymnasietiden. Allt fler ansluter sig till protesten.

Tomas Hartman för en förtvivlad kamp mot tiden för att finna sin dotter. Han vet hur ängslig och sårbar hon egentligen är och hur hårt hon får kämpa mot sina egna demoner.

Anna Jansson bjuder på både aktualitet, stegrande spänning och lite romantik i Det du inte vet - den nya kriminalromanen om Maria Wern.

"Ett verkligt stycke Sverige i form av en deckare, och bland det bästa Jansson har skrivit." Femina
 
 
 
Kriminalinspektör Jesper Ek har blivit blixtförälskad. Men hans nya kärlek Julia är en gåta. Vad är det hon inte vill berätta? När hennes förflutna hinner ikapp har fällan slagit igen om Ek, som hamnar i en fruktansvärd knipa och inte ens kan ta hjälp av sina kollegor.

Maria Wern kallas till prästgården i Lärbro, och inser att den bär på många hemligheter. Enligt sägnen blev en präst dräpt i kyrkan på 1200-talet, och det sägs att dråparen går igen. Den unga prästen Alva har blivit hotad, och diakonen Ragnar är djupt oroad över att hon inte tar hoten på allvar. När Maria hittar klippböcker om Alva som diakonen gjort väcks nya frågor.

På Gotland har modergudinnan, som bär ormar i sina händer, dyrkats sedan stenåldern. Det är i denna miljö som Anna Janssons nya, spännande kriminalroman om Maria Wern utspelar sig.
 
Lyssnar nu på en fjärde bok 
 
 
En åldrad skolfotograf blir brutalt nedslagen i sitt hem på norra Gotland. Någon har försökt tända eld på hans arkiv. Han hittas död efter fyra dygn.

Tomas Hartmans mor blir misshandlad och lämnad i skogen för att dö. Hon minns vagt att någon filmade henne.

När Maria Wern tar över utredningen hotar mördaren att lägga ut Marias privatliv i offentligheten. "Det kanske är det enda vapen som behövs i framtiden", spekulerar Per Arvidsson, "den offentliga skammen."

I sin nya kriminalroman tar Anna Jansson upp högst aktuella teman. Med ett enda sänd på datorn kan en bild nå tusentals anhängare i ett nätverk. Vad händer när vi aningslöst lägger ut bilder ur våra liv på Facebook? Vem får tillgång till dem? I fel händer kan våra mest privata bilder vara ute i offentligheten. Och vad är vi beredda att göra för att slippa skammen?

Alla kan se dig är den 16:e delen i serien om Maria Wern.

"Anna Jansson är en driven deckarförfattare som kan konsten att berätta en story samtidigt som hon får läsaren att tänka till." Ölandsbladet

När tänker du lägga dig inatt?

.....Jag vet inte svarade jag, jag lägger mig och sover när jag vill svarade jag kära maken, som barn / ungdom satt jag ofta och tecknade bort helgkvällarna och halva nätterna....Jag har alltid gillat helger och friheten de gett mig att få vara uppe så länge jag vill.

Jag sköter om våra djur, väckarklockan ringer varannan dag, jag låter hundarna göra sina behov, öppnar åt hönsen, ger hundarna mat, kokar kaffe sedan klär jag av mig och sover igen...
 
Vi har olika dygnsrytmer kära maken och jag,...oftast har det varit berikande i vår vardag....Men just nu kunde jag nog sova dygnet runt..Tröttheten är konstant.....
 
Bilden lånad här


Många har varnat mig....

 
 
 
.....Du kommer att bli så trött efter cancerresan..Jag har nog blundat för det, kunde jag hålla humöret uppe mitt under en cancerdiagnos och ha tro, tillit och hopp att klara den så ska jag nog få må bra när cancern ser ut att vara besegrad? 
Är det höstmörker eller alla de krafter jag la ned på min sjukdom som gjort mig så trött nu? Vill ju fira våra 30 år på gården, mitt hem, min trygghet i världen....
 

Pratade med L...... igår och berättade för henne att idag hade vi fått 11 ägg, så konstigt sa hon, pratade just med en kompis och hon hade bara fått ett ägg på 14 dagar...

11 ägg på en dag, rekord för oss av våra fina höns vi har just nu....
 
Ingen läkare har ringt ännu, förlitar mig på att sista diagnosen läkaren ringde om gäller fortfarande och att jag inte behöver efterbehandling. Däremot duggar undersökningar in från sjukhuset där de vill att jag ska svara på enkäter,  innan operationen och efter  Innan jag fått ett slutgiltigt svar från sjukhuset ang,. min cancer så kan de glömma mina svar....
 
Igår tog vi upp sista potatisen, så grymt stora! En potatis kan räcka till en middag...Vi gjorde en potatissoppa med lök, blev bara så sugen..Småpotatisen kokar vi till hönsen..
 
Så grymt stora potatisar, vissa större än min hand..Men så här sent har vi aldrig plockat upp potatis. tidigare.....
 
 
 
 
 

Vi blir inte smartare...

....bara latare........ Har skrivit om det tidigare om teflonkärlens farlighet...Visste då inte detta, vad är din bedömning?..kasta ut alla era teflonstekpannor och bakattiraljer där inget fastnar och är teflonbehandlat, det är lätt att diska då inget bränns fast. Vi behövde inget smör till stekandet, en bantningsmetod så god....Men att cancer och andra sjukdomar stod och väntade runt hörnet informerade inte livsmedelsverket.
 
Kika på denna film:     
https://www.svtplay.se/video/19709119/den-bittra-smaken-av-teflon
 
Bilden lånad här

Snart höstlov...

 
....Dottern och jag planerar inför det, Mille som inte vill vara på fritids då han inte trivs där, då hittar vi som vanligt på lösningar för lovet. Precis som min dotter slutade han på fritids efter ettan. Nu går han i trean.
 
Min dotter gillade inte heller fritids, för ljudligt och för bråkigt för henne, redan som sjuåring sa jag upp platsen för henne. Vi gjorde en deal dottern och jag, de två dagar jag jobbade längre än hennes skoltid så skjutsade jag hem henne, de fick vänta in mig på möten på jobbet, mina barn betyder allt ❤️. Dealen var att hon fick inte öpnna dörren om det knackade på. Hon hade tre backups att ringa till om hon undrade, var rädd över något och behövde få tag i mig, det var stora lappar med namn och telefonnummer (före mobilernas tid). Med två stora schäferhanar hemma var jag inte speciellt rädd, de skulle vakta över henne med sitt liv. Inget hände, ingen blev uppringd under de åren, jag litade även på min dotter till 100 procent. 
'Den enda incident jag kan påminna mig var när hon ätit för många nötglassar en gång och reagerat på dem med svullnad, åkte direkt till läkarstationen med henne och de sa att det var en allergisk reaktion, den försvann snabbt!
 
Har även haft min kära prinsessa (mitt äldsta barnbarn) hos mig på loven, precis som mina barn har kunnat njuta av sovmorgnar på alla lov så vill jag att barnbarnen ska känna av den friheten. 
 
Några bilder från en härlig och varm oktoberdag från igår:
 
Humlorna är fortfarande i farten, en solros precis vid källardörren, ett tappat frö från säcken kära maken ska elda upp. Jag blev getingstucken förra fredagen, en "slö" geting letade sig in i ärmen och stack till då jag rörde på mig, så mycket kliande (i sömnen) och svullnad 😫.
 
Vi lyfte på rumporna från våra stolar och skötte höns och letade ägg, när vi kom ut var stolarna upptagna, en stol extra hade vi satt ut åt katterna 😉.
 
Då stolarna var upptagna fortsatte vi att ta upp potatis, så klart var Gustav med...
 
 
 
Min bästa vän samlar en massa mat åt hönsen, ❤️ vi kokar de skadade potatisarna och de som är för små för vinterförvaring...Gissar att de får leva som höns gjorde förr med en massa matrester från hushållet...
 
Mina älsklingspojkar njuter i solen ❤️
 
Nu viner vindarna ordentligt i knutarna...
 
 
 

Champagne flaskan är fortfarande...

....inte öppnad. Har inte fått telefonsamtalet ännu eller det slutgiltigta beskedet från min läkare angående eventuell eftervård.
 
Var nyss ut med hundarna (22:15), älskar bara räven som retas med dem... Hundarna far ut i mörkret som två
skällande galningar och räven svarar dem lite kaxigt på betryggat avstånd. Räven vet att det finns ett staket emellan dem.
 
I två dagar efter det jag gått upp på morgonen så har jag varit uppe hela dagen tills jag lagt mig på kvällen, har straffat sig idag..Haft ont, men idag blev det bara sen eftermiddagsvila.
 
Har ju ingen aning om när mitt inre är läkt, när jag kan börja lyfta saker? Gå längre promenader?  Det enda jag fick i information på sjukhuset efter operationen är att jag får inte ha samlag på 8 veckor ( har inte haft en tanke på det, precis som efter mina förlossningar så tar det sin tid att läka ) eller använda tamponger ( varför skulle jag göra det? frågade jag, jag har ingen livmoder kvar?)
Inte lyfta för tungt...Vad är för tungt? 1kg, 5kg, 10kg eller 20kg? 
Jag får helt enkelt lita på min kropp, gör det ont så tar jag det lugnare annars försöker jag komma tillbaka till vardagen sakta men säkert.
 
.
 
 
Eftersom jag själv är tvilling blev jag nyfiken på boken Istvillingar, det blir ett Njaaa! Lite för mycket för min smak om spökerier och det fördolda inför den andra tvillingens död.
 
Bild och recension lånad här
 
Lydia och Kirstie är enäggstvillingar - sex år gamla, oskiljaktiga och så lika att inte ens deras föräldrar alltid kan säga vem som är vem. Så händer det som bara inte får hända: Lydia faller från ett balkongräcke och dör. Kvar är den förvirrade Kirstie och hennes förtvivlade föräldrar Sarah och Angus.
Efter ett års tungt sorgearbete beslutar sig familjen för att flytta till en liten isolerad ö i Hebriderna där de ärvt ett hus som inte varit bebott på flera decennier och som saknar elektricitet. De vill börja på nytt, komma bort från alla plågsamma minnen.
Men inget blir som de hoppats. Kirstie beter sig allt egendomligare - hon tycks djupt olycklig och hävdar att de förväxlat henne med den omkomna systern. I skolan skyr de andra barnen henne, hon som alltid haft en syster och själsfrände är nu outhärdligt ensam.
Angus tvingas ofta resa bort på grund av sitt arbete och Sarah känner sig alltmer isolerad och förtvivlad. Deras äktenskap blir sämre i stället för bättre. Oron för Kirstie - eller är det Lydia - bara växer. En fruktansvärd misstanke pyr inom Sarah - vad var det egentligen som hände den där olycksdagen då hennes dotter dog?

S. K. TREMAYNE är journalist och författare, bosatt i London. Istvillingar utkommer i år i en lång rad länder.

"nästan olidligt ruggigt. Tremayne växlar mellan makarnas perspektiv vilket ger en extra dimension. Men framför allt är detta en uppvisning i att skickligt bygga upp en riktigt läskig stämning."
Cecilia Gustavsson, Aftonbladet

"spänningen är gastkramande. En smygande otäck känsla av att inget är vad det verkar greppar tag i läsaren, och man kan bara inte släppa den här finurligt uppbyggda romanen med övernaturliga inslag. Inget för mörkrädda och lättskrämda. Men sjukt bra, spännande och vemodigt."
Maria Zaitzewsky Rundgren, 
  
 
Just nu lyssnar jag på... "En tillräckligt vacker dag för att dö" av Jeanette Lindblad, har mer än hälften kvar av boken, så jag kan inte ge ett rättvist omdöme än.
 
 
Bild och recension från Bokus
Hon är ung, blond och reser runt i världen och försörjer sig som designer. När Jeanette Lindblad kommer till Brasilien möter hon Carlos - den vackraste man hon någonsin sett. Hon blir handlöst förälskad, de flyttar ihop, och hon blir snabbt med barn. Men det finns en hake: Carlos är medlem av kokainmaffian. När han misshandlar henne första gången får hon en chock. Snart har misshandel, vapenhot och polisjakter blivit vardag. Ensam i en annan världsdel, utan stöd från svenska myndigheter, kämpar Jeanette Lindblad för sitt liv - och för sina två barns.

Varmaste oktober på...

...146 år hörde kära maken på radion för någon vecka sedan, idag satt vi ute i solen utan jackor, solen riktigt gassade.
 
 Så grönt fortfarande, gräset växer fortfarande.
 
Vi plockade upp potatis, denna korg är lika stor som en korg i affären, jättepotatisar fick vi, dessa potatisar är från ett enda "potatisstånd", de minsta lades i en hink för sig och kokades till hönsen.
 
Sedan tog vi en skogssväng med hundarna, solen lyste mellan träden..
 
Inga röda löv då vi inte haft hårda frostnätter än...
 
Alla årstider har sin charm, älskar våra fyra årstider.
 
En liten solros har rotat sig utanför källaren, trots tre frostnätter så är den oförstörd. Såg på väderprognosen att vi kommer att få två så här härligt, varma dagar till både fredag och lördag. Nästa vecka vänder det och även snö utlovat. Hade glömt två tomatplantor ute, som tur var inga frostnätter sedan i söndags då jag planterade om de plantor jag sparat. Nu är de inne i säkerhet i värme och ljus.
 
Igår fick vi timern att fungera som den ska ljuset slås på 06:00 och stängs av 20:00...nu hoppas jag att mina nästa års tomatplantor växer och frodas i varmt klimat med ljus.
 
Ingen läkare har kontaktat mig än...vill ha det tredje och slutgiltiga svaret så jag kan gå vidare utan att undra mer.
 
 

Nu blev det ett uppehåll....

....på bloggen.
 
Behöver landa i mig själv...
Vet att jag kommer att få ett tredje samtal från min opererande läkare då hon fått två bud från specialisterna angående min efterbehandling, hon vill ha ett tredje besked för att ge mig ett sista lugnande besked...vågar inte korka upp champagneflaskan än som jag köpt. 
 
Har förberett för att vi ska få säga "fuck cancer" 👎
 
Den 24 september plockade vi in alla tomater, jag tog skott till nästa års odling, natten efter den 24 hittade vi alla växter frysta och förstörda efter frosten, tur som fasen hade vi..... vi skaffade en timer så växthusbelysningen inne ska slå på klockan 6 på morgonen och släckas klockan 20...Hitintills har vi inte fått den att fungera som vi vill, den lyser dygnet runt 🙄...
 
 Här får tomaterna mogna med ett rött äpple i mitten.
 
Tomatplantorna i bakgrunden, några av morötterna och den sista gurkan 😊 Klockchilin i källaren på vinterförvaring levererar massor fortfarande.
  
 Sista skörden av spetspaprika, tagit frön för nästa års odling.
 
Dagarna rullar på, är uppe i 8 timmar i sträck, ibland gör jag för mycket och det straffar sig...
Lite bilder...
 
Mys Gustav, han ska alltid ligga tätt intill mig så vi får värmen från varandra 😍
(null)
 
 
 
Höstdimma, ute med hundarna på morgonen...dimman lovar en härligt solig dag 👍
 
 
Hönsen och tupparna springer fritt här på gården som vanligt, pappa och son på bilden och två unghönor ❤️ Till alla som har höns och undrar, tupparna håller sams...
 
 
 
 
 
 
 
 

I dag vann jag högsta vinsten....

.....Min opererande läkare ringde och berättade att specialistteamet gått igenom alla mina röntgenbilder, två patologer hade återigen undersökt livmodern och tumören, de hade kommit fram till att tumören var inbäddad i livmodern och ingen risk för spridning, de beslutade alltså att jag behöver ingen efterbehandling.
 
Det beskedet gjorde mig så glad, känns som jag vunnit den högsta vinsten man kan vinna här i livet 🙏 😊
 
 
 

Härlig "brittsommar" eller "indiansommar"

...härligt varmt idag och solen värmde...vi satt ute idag i solen och värmen i  över två timmar.
 
Efter undersökningen i torsdags med ultraljud och klämningar på magen så har jag smärtor igen...Så klart har inte allt inre läkt än.
 
Håll tummarna för mig nu att jag får en lymfkörteloperation i Linköping, proffsen i gynekologi 👍 Vill inte ha strålning och cellgifter.. Fem dagar strålning i fem veckor är alternativet + cellgifter mot en operation.
 
Gissar att jag imorgon får samtalet om vad de bestämt för min framtid.... specialistträff med  läkarna idag, så även specialister från Linköping trodde min fina vän som gjort denna cancer resa tidigare. Tack fina I.... för ditt stöd och alla dina kunskaper som du på den hårda vägen lärt dig ❤️ Kramar ❤️❤️❤️❤️❤️
 
Bilden lånad här  
 
 

D-day....

.......Vi startade 06:45 för att ha god tid på oss och så att vi kunde köra sakta över skogen, älgjakten började igår fast man först gått ut med att i vår kommun skulle man ställa in jakten. Kära maken bromsade in efter en mil, en räv på vägen, den sprang snabbt in i skogen, efter 4 km kom en supervacker älgko glidandes över vägen, så otroligt vackra och "majestätiska" älgar är.
 
Ombyggnation på sjukhuset, en massa nya väggar var uppsatta och vi funderade om vi gick rätt i labyrinterna. Vi kom dock fram till kvinnokliniken långt före utsatt tid. Nu träder högkostnadsskyddet in sa receptionisten när jag skulle betala.
 
Så satt vi 30 minuter och väntade, blev inkallad till opererande läkare och kära maken följde med in. Jag började med att fråga om allting tagits bort, livmoder och livmoderhals? Fick ju inte veta det på ronden efter operationen, varför kan du läsa här. Allt är borta bekräftade läkaren. Frågade om sköldkörtelprovet och det var bra. Skönt tyckte jag för vill inte ha några fler krämpor, men den förklaring jag önskat till den övervikt jag har får jag alltså inte, kära maken bekräftade att jag äter inget som borde ge mig övervikt utan äter som en liten fågel.
 
Efter vad jag förstod, det var väldigt rörigt berättat av läkaren, så missade man att titta på magnetröntgen och de skulle egentligen gjort snitt när de opererade mig och även tagit bort närmsta lymfkörtlar, så nu skulle det bli en träff igen med specialisterna och där skulle de avgöra om jag får cellgifter och strålning eller få lymfkörtlarna bortopererade i Linköping. Får jag cellgifter och strålning här i Västerås? frågade jag. Det borde jag veta svarade läkaren men jag kan inte svara på det för jag vet inte!
Min man tyckte det var det rörigaste samtal han varit med om, i början begrep han inget av allt som sades.
 
Min cancer var typ 2, inte så aggresiv som jag förstod det men den växte för långt in på livmoderväggenför att de skulle vara säkra, fanns en liten risk att den kunnat smitta andra organ. Men allt som skulle göras i efterbehandling var av säkerhetsskäl. Jag visste ju innan att den risken fanns, men med titthålskirurgin hade jag blivit invaggad med att läkarna var rätt säkra på att den bara var inbäddad i livmodern.
 
Så då kör vi vidare, ska få meddelande i slutet av veckan om läkarnas beslut om vilken efterbehandling det blir.. Själv hoppas jag på en lymfkörteloperation i Linköping.
 
Hur mår jag då? Självklart inget besked jag ville ha, trodde resan var slut nu...Men jag kör på som tidigare, orkar inte oroa mig, får ta dagar, veckor och sjukhusbesök som de kommer. 
 
Blev lite handling efter sjukhusbesöket, nya madrasser till de nya sängarna då de gamla madrasserna var för höga, med mina 158  stolta cm över havet fick jag krypa upp i sängen som en barnunge. Jag köpte en madrass (combi) till mig som av värmen av min kropp anppassar sig efter den så jag sjunker ned lite mjukt och skönt. Vill jag ligga som vanligt utan att sjunka ned vänder jag bara på madrassen. Kära maken tog en "kall" madrass.
 
Åt på vår favvorestaurang, den Asiatiska. Lite fler butiker och sedan hem.
 
Väl hemma så tog kära maken hundsvängen sedan vilade vi, supertrötta av tidig morgon, beskeden att cancerresan fortsätter, alla tankar! Jag sov gott i närmare 1,5 timme.
 
Lyssnar nu på ljudboken Skuggorna ruva
 
Bilden och recensionen är lånad från Bokus
 
Det är den kallaste vintern på decennier och kylan slår hårt mot det lilla jämtländska samhället Svartviken. Byns uppskattade luciafirande står för dörren, men själva lucian, sextonåriga Ebba Lindgren, dyker inte upp till sin egen kröning. Hon lämnade hemmet för att gå de femhundra meterna till kyrkan, men kom aldrig fram. Nya och gamla konflikter blossar upp när alla plötsligt misstänker alla. Efter fem dagar lägger polisen i Östersund ner sökandet efter Ebba. Dagen därpå hittas hennes lärare brutalt knivhuggen till döds i sitt kök. När dagarna går utan att den lokala polisen närmar sig en lösning kallas Nathalie Svensson, Johan Axberg och de andra medlemmarna i Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp in. Det blir en svår utredning där de snabbt inser att de måste nå in i byns innersta för att ha en chans att lösa fallen. Skuggorna ruva är den fristående, femte delen i serien om psykiatriker Nathalie Svensson och kriminalkommissarie Johan Axberg.

 

JONAS MOSTRÖM är författare och läkare. Sedan debuten 2004 med thrillern Dödens pendel har han nått stora framgångar med böckerna om kriminalkommissarie Johan Axberg och psykiatrikern Nathalie Svensson två serier som vävdes samman i Dominodöden (Lind & Co, 2015).
 
 
 

I morgon får jag kanske svar.....

...Är cancern helt borta? Skölkörtelprovets svar? Hoppas så på att jag får alla svar imorgon. För mig är morgondagen viktigare än dagen när jag opererades, här ställs allt på sin spets...blir det efterbehandling? Framtiden?
 
Idag har vi firat kära makens födelsedag med smörgåstårta och presenter ❤️.
 
Supergod var smörgåstårtan...
 
Vi hade tänkt göra ett insektshotell själva, men här fick vi sporrningen och ideérna av dotter med familj till eget bygge... Whiskyn var god 😉 vi testade en "lilling" ikväll 👍
 
Upp tidigt i morgon, så tidig kväll...Natti alla och sov gott! 😴
 
Håll tummarna 👍

Tidigare inlägg
RSS 2.0