Alla hjärtans dag ❤️

 
 
Idag har jag firat min älskade man på alla hjärtans dag  Han är så mycket värd det, då han står för det mesta just nu i vårt hushåll, väcker mig kärleksfullt vid 11 då jag fortfarande kan sova dygnet runt, han går med hundarna och sköter hönsen på morgonen, lagar maten...klagar aldrig på att jag är så "handlingsförlamad". Förr var det alltid jag som skötte djur, barn och hem då vi båda jobbade hårt, han var borta ca 10 timmar per dag pga restid.....Han har i alla år stöttat mig från stark till sjukdom  Han är bara BÄST    ÄLSKAR dig    
 
 

Mer om Försäkringskassan...

Detta är precis det jag fick mot mig av min handläggare 2013, så ända in i själen trött/slut/förbrukad och han ringde upp mig och sa att jag fick ingen sjukpenning då läkaren "inte skrivit enligt socialstyrelsens normer i sjukintygen", med andra ord Försäkringskassans normer som de själva hittat på och som inte klubbades i riksdagen efter FK förslag. Läs artikeln nedan:

Min blogg från 2013 kan du läsa här

 

 Länken till artikeln nedan och sidan här

 

Jurist: F-kassans metoder saknar stöd i lagen

 
 

Sedan hösten 2015 ställer regeringen krav på Försäkringskassan att få ner antalet sjukpenningdagar. Att en del kontroversiella metoder används berättade vi om igår. Men det slutar inte där.

”Myndigheten har hittat på egna regler som används vid bedömningarna av rätten till sjukpenning, regler som helt saknar stöd i lag”, säger förbundsjurist Tom Aspengren.

 

– Det finns två sätt att få ner sjukpenningtalet. Antingen rehabilitera människor eller öka avslagen. Rehabilitering kostar pengar och tar tid, så det enklaste är att öka avslagen om målet om ett sjukpenningtal på 9,0 ska nås till 2020, säger han.

Myndigheten är på god väg. Sjukpenningtalet sjönk från 10,8 år 2016 till 10,1 förra året.

– Att sjukpenningtalet sjunker snabbt beror helt på myndighetens godtyckliga styrning av sjukintygens innehåll, deras märkliga tolkning av befintlig rättspraxis och deras egna interna regler, menar Tom Aspengren.

 

 

Sjukintyg

 

Lagen säger ingenting om vad ett sjukintyg ska innehålla eller hur det ska vara utformat. Men Försäkringskassan har infört egna regler som styr intygens utformning.

Reglerna bygger enligt Tom Aspengren på tre förslag som lanserades i en statlig utredning 2009, förslag som aldrig klubbades igenom i riksdagen. I linje med utredningen kräver Försäkringskassan för det första att sjukintygen ska bygga på den så kallade DFA-kedjan (Diagnos, Funktionsnedsättning, Aktivitetsbegränsning). Det ställer stora krav på läkarna – krav de enligt lag inte behöver följa och som ofta medför att sjuka får avslag.

– Om läkaren brustit i sin beskrivning av exempelvis aktivitetsbegränsningen i ett intyg så blir det avslag, säger Tom Aspengren.

Ett annat begrepp som fördes fram i den skrotade utredningen är ”medicinska förutsättningar för arbete” - MFA. Inte heller MFA nämns i några rättskällor.

– Det är fortfarande arbetsförmågans nedsättning jämfört med den arbetsförmåga den försäkrade hade innan sjukdomen som Försäkringskassan ska bedöma. En bedömning av MFA är att jämföra med en behovsprövning, och sjukförsäkringen är ingen behovsprövad ersättning, utan en rättighetslagstiftning, kommenterar Ruth Mannelqvist, professor vid Juridiska institutionen på Umeå universitet.

Precis som föräldrar har rätt till barnbidrag oavsett behov har sjuka rätt till sjukpenning om de inte klarar av att utföra sitt arbete.

Men istället för att bedöma om den försäkrade klarar ett visst arbete utgår Försäkringskassan från begreppet ”medicinska förutsättningar för arbete” i sin bedömning av rätten till sjukpenning, enligt Tom Aspengren.

–  De begär en beskrivning av hur vissa förutbestämda förmågor, som att gå eller stå, är nedsatta. Varje förmåga delas sedan in i fem nivåer och poängsätts. Problemet är att läkarna varken har skyldighet eller utbildning för att skriva sina intyg enligt det här verktyget. Och poängen säger inget om den inte kopplas till ett verkligt arbete, säger Tom Aspengren.

 

 

Inga hänvisningar till rättskällor

 
 

Den så kallade DFA-kedjan hänger ihop med MFA. Där är punkten ”aktivitetsbegränsning” särskilt problematisk, enligt juristerna.

– Aktivitet är inte detsamma som arbetsförmåga och är inte juridiskt relevant, säger Ruth Mannelqvist.

Ändå är aktivitetsbegränsningen en av Försäkringskassans främsta käpphästar.

– Istället för att fråga läkaren om den försäkrades möjlighet att utföra ett visst arbete frågar handläggaren hur sjukdomens aktivitetsbegränsningar ser ut. Men att en försäkrad inte kan lyfta högerarmen säger, precis som i fallet med poängmallen i MFA, inget om arbetsförmågan om inte svårigheterna jämförs mot ett konkret arbete, säger Tom Aspengren.

Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist har inte tid för intervju, men skriver i mejlsvar att Försäkringskassan ”givetvis inte har några egna regler” utan stöd i lag.

På den uttalade frågan var i lagen stödet för tillämpningen av MFA och DFA-kedjan finns, hänvisar hon inte till några rättskällor.

 

 

Bristande rättssäkerhet

 
 

Det som gör det riktigt svårt att hävda att Försäkringskassans bedömningar är rättssäkra är begreppet ”normalt förekommande arbete”, som arbetsförmågan prövas mot vid dag 180.

Begreppet definieras inte i lag, men enligt ett domstolsprejudikat från 2008 ska det vara ett arbete med krav på ”normal prestation” och ”ingen eller ringa” anpassning för att den sjuke ska klara av det.

– Man säger att sjuka kan arbeta. Ja, det kan vissa, om arbetet är anpassat med mindre stress, fysiskt lätt, lägre kognitiva krav och så vidare. Hur stämmer det med ”ringa anpassning”? säger Tom Aspengren.

– Försäkringskassan borde tvingas precisera vilket faktiskt arbete de menar att den sjuke klarar trots sin sjukdom. Bara så går det att se om beslutet är förenligt med Högsta förvaltningsdomstolens prejudikat, säger Tom Aspengren.

Varför uppmärksammar inte domstolarna att Försäkringskassan inte följer lagar och regler?

– Domstolarna följer Försäkringskassan. Deras normer har fått genomslag även i förvaltningsrätten, säger Tom Aspengren.


Detta är skamligt, läs!

Det var nog detta jag kämpade mot år 2013 när jag fick avslag på min sjukpenning, möttes av en arrogant kille på Försäkringskassan som var mycket otrevlig i alla våra kontakter. Men just detta att jag inte fick se dokumentet om varför deras läkare avslog mina läkares bedömning om mitt mående gjorde nog att jag till slut vann målet. Har flera bekanta som jobbar inom Försäkringskassan och de är inkännande och jättefina personer så jag drar inte alla över en kam.
 
Länken till artikeln här: och artikeln nedan är lånad därifrån.
 
 

”Specialisterna skämtade öppet om folks

 

sjukdomar”

 

Nyligen vittnade en handläggare på Försäkringskassans kontor vid Globen i Stockholm om hur ledningen driver på för att öka antalet avslag. Nu berättar två handläggare från ett annat kontor om sifferhetsen och den råa attityden mot sjuka.

– Enhetschefen sa ”Släpp inte in folk i försäkringen”, berättar en handläggare.

 
Läs också: "Många avslag ger lönepåslag"

Globen-handläggarens berättelse i Dagens ETC om hur kollegor som gör många avslag premieras och hur en medbedömargrupp av erkänt ”tuffa” handläggare satts att granska alla beviljanden på Försäkringskassans kontor vid Globen, har väckt uppmärksamhet. Nu väljer två handläggare som nyligen jobbade på ett annat av Försäkringskassans kontor i Stockholm att berätta om sina erfarenheter.

Liksom alla nya handläggare i Stockholm fick de genomgå en tio veckor lång utbildning inför jobbet.

Under utbildningen reagerade de på innehållet i flera av de föreläsningar som myndighetens försäkringsmedicinska rådgivare höll om olika sjukdomstillstånd.

– Det var tydligt att syftet med föreläsningarna var att vi skulle syna diagnoserna och komma fram till hur de försäkrade kunde jobba trots sjukdomen, och att det inte är så farligt som det kan verka i läkarintygen, säger en av handläggarna som vi kallar Kim.

Efter utbildningen började de arbeta på ett kontor norr om stan, som hade rykte om sig att vara ett av de ”bättre” kontoren.

– De var bäst på att sänka sjukpenningtalet, med andra ord bäst på att göra avslag, säger Kim.

– Vårt kontor låg redan nära målet om ett sjukpenningtal på 9,0 till 2020, långt under prognosen för hur långt de borde ha nått. Ändå var det ständiga möten där man gick igenom alla siffror och inskärpte att sjukpenningtalet skulle pressas ner mer, säger Alex, som också vill vara anonym.

Prestigetävlan mellan kontoren

Alex och Kim menar att det låg mycket prestige i det också, att uppvisa ett lågt sjukpenningtal gentemot de andra Stockholmskontoren.

– Jag kan tänka mig att Globen som tillhör Syd börjat hetsa med de här medbedömargrupperna i ren tävlan mot Nord, som vi tillhörde, säger Alex.

Hur märktes den här attityden i ert dagliga arbete?

– Hela arbetet är uppbyggt kring siffrorna. Varje morgon gås siffrorna för varje enskild handläggare igenom i teamen och på eftermiddagen går man igenom hur många åtgärder varje handläggare gjort under dagen. På stormöten en gång i månaden tittar man på hur sjukpenningtalet förändrats. Det är en väldigt hetsig arbetsmiljö, säger Kim.

Cheferna ansåg att både Kim och Alex gjorde för få avslag.

– Däremot var det många sjuka i mina ärenden som kunde börja jobba igen. Men det är inget ledningen överhuvudtaget nämner. Att få tillbaka folk i arbete finns inte med som ett sätt att nå målet med sjukpenningtalet, säger Alex.

Eftersom Kim knappt gjorde några avslag kallades hon till samtal med enhetschefen.

– Hon sa att det kändes som att jag bara ”släpper igenom”. ”Släpp inte in in folk i Försäkringen, du släpper in för enkelt”, sa hon.

Raljerade över diagnoser

Under tiden på arbetet fick de möjlighet att delta i en fortbildningskurs som Försäkringskassans egna ”specialister” höll i.

– De är inte läkare, utan experter på det juridiska. Det var chockerande hur lite förståelse de har för olika diagnoser. En specialist menade att många personer – särskilt unga – är utbrända idag för att de inte kan hantera livet, att det handlar om någon sorts personlig svaghet, säger Alex.

– Specialisterna skämtade öppet om folks sjukdomar, de kunde läsa läkarintyg och skratta och raljera över innehållet, berättar Kim.

– Det är en väldigt osund kultur. Specialisterna kunde stå inför en grupp nyanställda och göra sig lustiga över sjukdomar och diagnoser. Deras attityd färgar av sig, den formar de anställdas attityd mot de försäkrade och deras diagnoser, säger Alex.

Båda är glada att de inte jobbar på Försäkringskassan längre.

– Jag upplevde att många som jobbade där mådde ganska dåligt. Folk var ofta sjuka, det hände att folk satt och grät, andra gick hem och kom inte tillbaka mer den dagen, säger Kim.

– Folk sa upp sig och slutade hela tiden. Det påverkar mycket socialt i en grupp att ingen stannar längre än ett år. De rekryterar nya på löpande band, människor hann inte lära känna varandra. Vi var 20-30 personer i vår grupp på utbildningen, lika många nya tar de in varje månad, bara i Stockholm, säger Alex.

– Stämningen på kontoret var så otroligt dålig och man fick inget stöd från cheferna, fortsätter Alex.

– Nej, de satt bara med sina siffror. De talade aldrig om vår arbetsmiljö, inte i något sammanhang. Jag vet inte hur många gånger vi hade avslutningsfika under den korta tid vi var där. Visst är det trevligt att fika, men vi kanske ska prata om varför folk väljer att sluta? Nej, de tog bara in nästa kull, säger Kim.

 

 

 

 

 En av mina kompisar som jobbar på FK berättade hur allting förändrades efter att herren på bilden varit chef där, Hen sa ordagrant - När han börjar som chef inom polisen så undrar jag undrar hur mycket han kan förstöra där också!
 
Men nu får han 50 000 mer i högre lön än förra chefen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, lönen har säkert ökat för varje chefsbefattning han haft, hur undermåligt han än skött sina tjänster och urholkat vårt samhälles trygghet (tänker nu på Försäkringskassan och polisen). 

Den sparkade rikspolischefen får dessutom behålla sin jättelön som ny generaldirektör för MSB. 

Ersättningen på 160 000 i månaden gör honom till näst bäst betalda myndighetschefen - och på samma nivå som statsminister Stefan Löfven. Hur tänker politikerna??????? 

Moderaternas Ulf Kristersson förklarade att deras regering satte in honom som chef för migrationsverket och försäkringskassan (han raserade försäkringskassan så den blev katastrofen den är idag)..När Socialdemokraterna satte honom som polischef blev det fel enligt M (och det vet vi också, så även inom Försäkringskassan, han kanske inte skulle varit chef i någon av dessa instanser med facit idag) Vem hörde med de anställda på Försäkringskassan om vad de tyckte? Med tanke på artikeln idag och i morgon i min blogg så var nog inte de anställda nöjda med hur FK styrs....Så ynkliga bortförklaringar från politikerna, sandlåde nivå i min mening, vad har denna man lyckats med? vad har jag missat, lyckades han inom Imigrationsverket? är han värd sin lön? Kika här: https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/Onrnrl/ulf-kristersson-dan-eliasson-ar-en-kapabel-person


Vår kycklingsaga tog slut igår.....

....Gick ned till källaren för att byta till färkst foder.. ser då hur hönan puttat ägget i vattenskålen..
Vi återförenade då vår ruvande höna till resten av flocken.
Försökte sätta henne i ett rede igen men hon stretade emot, Vi hade ätit köttfärssås med spagetti och det blev en del spagetti över och det gav jag hönsen. En av de glada höns som direkt hoppade ned på golvet och åt friskt av delikattesen var min ruvande höna.
Hon har ruvat i minst 21 dagar, fått en kyckling och den dog....Ägget hon dumpade var kanske inte befruktat, hon visste säkert att det fanns inget att vänta på....  
När jag kikade in i hönshuset på kvällen satt hon där på pinnen med sina kompisar.

Den lilla kycklingen...

....dog igår. Då börjas den personliga ransakan av sig själv, vad hade jag kunnat gjort annorlunda? När tiden gått så har jag tänkt på jämförelsen med den vuxna kyckling vi har idag. Den pep oavbrutet, var hungrig och åt alltid när jag kom in i hönshusert.. Den nya kycklingen pep inte, såg den heller inte någon gång äta.
 
Någon frågade mig på FB om jag inte hade värmelampa? Nej det hade jag inte då jag (tror) att hönan som ruvar kan värma kycklingen tillräckligt och då jag har dörren öppen till utomhusgården för de andra hönsen, så är det "som att elda för kråkorna" det blir kallt och den lilla lampan får ingen effekt, jag får tina deras vatten titt som tätt när minusgraderna stiger...
 
Dag två flyttade vi in hönan och kycklingen i bättre värme i källaren, men vi fick en tråkig förlust då kycklingen dog, hönan har ett ägg kvar, hoppas det blir en kyckling till och att vi lyckas med att den överlever. Har ni något tips om ruvande hönor i kalla januari tar vi emot dem tacksamt    
 
Fullmåne och så vackert ute, räven ropar i sitt frieri från 17 på vår gård.
 
 
Vår första kyckling för i år, en härlig unghöna idag   
 
 

RSS 2.0