I dag vann jag högsta vinsten....

.....Min opererande läkare ringde och berättade att specialistteamet gått igenom alla mina röntgenbilder, två patologer hade återigen undersökt livmodern och tumören, de hade kommit fram till att tumören var inbäddad i livmodern och ingen risk för spridning, de beslutade alltså att jag behöver ingen efterbehandling.
 
Det beskedet gjorde mig så glad, känns som jag vunnit den högsta vinsten man kan vinna här i livet 🙏 😊
 
 
 

Härlig "brittsommar" eller "indiansommar"

...härligt varmt idag och solen värmde...vi satt ute idag i solen och värmen i  över två timmar.
 
Efter undersökningen i torsdags med ultraljud och klämningar på magen så har jag smärtor igen...Så klart har inte allt inre läkt än.
 
Håll tummarna för mig nu att jag får en lymfkörteloperation i Linköping, proffsen i gynekologi 👍 Vill inte ha strålning och cellgifter.. Fem dagar strålning i fem veckor är alternativet + cellgifter mot en operation.
 
Gissar att jag imorgon får samtalet om vad de bestämt för min framtid.... specialistträff med  läkarna idag, så även specialister från Linköping trodde min fina vän som gjort denna cancer resa tidigare. Tack fina I.... för ditt stöd och alla dina kunskaper som du på den hårda vägen lärt dig ❤️ Kramar ❤️❤️❤️❤️❤️
 
Bilden lånad här  
 
 

D-day....

.......Vi startade 06:45 för att ha god tid på oss och så att vi kunde köra sakta över skogen, älgjakten började igår fast man först gått ut med att i vår kommun skulle man ställa in jakten. Kära maken bromsade in efter en mil, en räv på vägen, den sprang snabbt in i skogen, efter 4 km kom en supervacker älgko glidandes över vägen, så otroligt vackra och "majestätiska" älgar är.
 
Ombyggnation på sjukhuset, en massa nya väggar var uppsatta och vi funderade om vi gick rätt i labyrinterna. Vi kom dock fram till kvinnokliniken långt före utsatt tid. Nu träder högkostnadsskyddet in sa receptionisten när jag skulle betala.
 
Så satt vi 30 minuter och väntade, blev inkallad till opererande läkare och kära maken följde med in. Jag började med att fråga om allting tagits bort, livmoder och livmoderhals? Fick ju inte veta det på ronden efter operationen, varför kan du läsa här. Allt är borta bekräftade läkaren. Frågade om sköldkörtelprovet och det var bra. Skönt tyckte jag för vill inte ha några fler krämpor, men den förklaring jag önskat till den övervikt jag har får jag alltså inte, kära maken bekräftade att jag äter inget som borde ge mig övervikt utan äter som en liten fågel.
 
Efter vad jag förstod, det var väldigt rörigt berättat av läkaren, så missade man att titta på magnetröntgen och de skulle egentligen gjort snitt när de opererade mig och även tagit bort närmsta lymfkörtlar, så nu skulle det bli en träff igen med specialisterna och där skulle de avgöra om jag får cellgifter och strålning eller få lymfkörtlarna bortopererade i Linköping. Får jag cellgifter och strålning här i Västerås? frågade jag. Det borde jag veta svarade läkaren men jag kan inte svara på det för jag vet inte!
Min man tyckte det var det rörigaste samtal han varit med om, i början begrep han inget av allt som sades.
 
Min cancer var typ 2, inte så aggresiv som jag förstod det men den växte för långt in på livmoderväggenför att de skulle vara säkra, fanns en liten risk att den kunnat smitta andra organ. Men allt som skulle göras i efterbehandling var av säkerhetsskäl. Jag visste ju innan att den risken fanns, men med titthålskirurgin hade jag blivit invaggad med att läkarna var rätt säkra på att den bara var inbäddad i livmodern.
 
Så då kör vi vidare, ska få meddelande i slutet av veckan om läkarnas beslut om vilken efterbehandling det blir.. Själv hoppas jag på en lymfkörteloperation i Linköping.
 
Hur mår jag då? Självklart inget besked jag ville ha, trodde resan var slut nu...Men jag kör på som tidigare, orkar inte oroa mig, får ta dagar, veckor och sjukhusbesök som de kommer. 
 
Blev lite handling efter sjukhusbesöket, nya madrasser till de nya sängarna då de gamla madrasserna var för höga, med mina 158  stolta cm över havet fick jag krypa upp i sängen som en barnunge. Jag köpte en madrass (combi) till mig som av värmen av min kropp anppassar sig efter den så jag sjunker ned lite mjukt och skönt. Vill jag ligga som vanligt utan att sjunka ned vänder jag bara på madrassen. Kära maken tog en "kall" madrass.
 
Åt på vår favvorestaurang, den Asiatiska. Lite fler butiker och sedan hem.
 
Väl hemma så tog kära maken hundsvängen sedan vilade vi, supertrötta av tidig morgon, beskeden att cancerresan fortsätter, alla tankar! Jag sov gott i närmare 1,5 timme.
 
Lyssnar nu på ljudboken Skuggorna ruva
 
Bilden och recensionen är lånad från Bokus
 
Det är den kallaste vintern på decennier och kylan slår hårt mot det lilla jämtländska samhället Svartviken. Byns uppskattade luciafirande står för dörren, men själva lucian, sextonåriga Ebba Lindgren, dyker inte upp till sin egen kröning. Hon lämnade hemmet för att gå de femhundra meterna till kyrkan, men kom aldrig fram. Nya och gamla konflikter blossar upp när alla plötsligt misstänker alla. Efter fem dagar lägger polisen i Östersund ner sökandet efter Ebba. Dagen därpå hittas hennes lärare brutalt knivhuggen till döds i sitt kök. När dagarna går utan att den lokala polisen närmar sig en lösning kallas Nathalie Svensson, Johan Axberg och de andra medlemmarna i Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp in. Det blir en svår utredning där de snabbt inser att de måste nå in i byns innersta för att ha en chans att lösa fallen. Skuggorna ruva är den fristående, femte delen i serien om psykiatriker Nathalie Svensson och kriminalkommissarie Johan Axberg.

 

JONAS MOSTRÖM är författare och läkare. Sedan debuten 2004 med thrillern Dödens pendel har han nått stora framgångar med böckerna om kriminalkommissarie Johan Axberg och psykiatrikern Nathalie Svensson två serier som vävdes samman i Dominodöden (Lind & Co, 2015).
 
 
 

I morgon får jag kanske svar.....

...Är cancern helt borta? Skölkörtelprovets svar? Hoppas så på att jag får alla svar imorgon. För mig är morgondagen viktigare än dagen när jag opererades, här ställs allt på sin spets...blir det efterbehandling? Framtiden?
 
Idag har vi firat kära makens födelsedag med smörgåstårta och presenter ❤️.
 
Supergod var smörgåstårtan...
 
Vi hade tänkt göra ett insektshotell själva, men här fick vi sporrningen och ideérna av dotter med familj till eget bygge... Whiskyn var god 😉 vi testade en "lilling" ikväll 👍
 
Upp tidigt i morgon, så tidig kväll...Natti alla och sov gott! 😴
 
Håll tummarna 👍

Mår så mycket bättre nu...

...har tagit över hönsens skötsel utom deras vatten, det sköter kära maken då det är för tungt, på tisdag får jag veta om de tror sig fått bort cancern helt. Precis som tidigare oroar jag mig inte för återbesöket, jag får se på tisdag vad de kommit fram till. Orkar som tidigare inte tänka mig vidare i något som jag inte vet något om.
 
Min kära make har fixat ihop vår gamla säng i nya gästrummet, jag planerar inför hur rummet ska se ut och har nu bestämt mig för att slänga massor av böcker. Vi har böcker i dubbla rader i alldeles för många bokhyllor (jag och kära maken har varit bokmalar i hela vårt liv), flera kassar med böcker som inte ryms i huset finns på vinden, nu ska mycket bort, luft och rymd vill jag ha, inte dessa dammhärdar som böcker och bokhyllor är.
 
Hörde för ett tag sedan om uttrycket "dödstäda" det är kanske det jag gör nu, vill inte att barnen ska behöva ta reda på allt gammalt skräp jag samlat på mig genom alla år, när man bor som vi med en stor källare och vind så samlas det en massa "minnessaker". I källaren finns några av min dotters käpphästar hon och kusinen tillverkade  m.m. Vet att jag på vinden har böcker från min skoltid, lågstadiet, skor från "Hedenhös", mina barns babykläder, hur ofta tittar jag på dem? Nästan aldrig.
 
Jag sa åt min man, det vi inte använt/behövt på 5 år kastar vi! Så det är en gyllene regel vi går efter i vår rensning.. 
 
I förrgår eldade kära maken upp en massa skräp från stallet i flera timmar, många eldningstimmar finns framför oss, ett stort bokbål blir det men vissa böcker kommer vi att ge till röda korset eller skänka bort...
 
Två sovande katter med delar av bokhyllan i sovrummet, de flesta hyllorna har dubbla rader av böcker, våra absoluta favoriter av böcker kommer att sparas.
 
 

Vilken toppendag...

...vi gick upp 07:30 och började nedmontera gamla sängen ( vi sa "svinskiten"  mammas uttryck när någon tar åt sig andras ära! ) det var min man som gjorde så gott som allt, vår gamla säng kommer nu att hamna i gästrummet på övervåningen.
Solen sken och höstfärgerna börjar anas på riktigt nu.
Igår åkte vinterdäcken på då vi har haft tre frostmornar redan. Jag sparar inte på vinterdäcken och säkerheten, en tur ned i diket blir betydligt dyrare.
 
Vid 11 rullade en mindre lastbil in på vår gård från sängjätten. äntligen fick vi våra sängar, killarna monterade ihop dem och kollade att elektroniken fungerade, tog med sig allt emballage de var förpackade i. Blev en hel del kan jag lova.
 
Sängarna är ju specialtillverkade  efter vårt eget önskemål så då blir det en liten väntetid, skrev en blogg här när vi kikade och hittade rätt säng.
Här tog jag ett snabbfoto innan vi bäddade i sängarna, sen surrade det glatt i vårt sovrum när vi testade både huvud och fotändar hur långt upp de gick. Det blir så himla bra när man ska dammsuga under sängarna när de är upplyfta och nu slipper man ligga och krypa runt på golvet när man ska dammsuga under sängarna. Supernöjda!
 
Lunch ute idag.
 
Strax efter två var det nästa efterlängtade besök, hårfrisörskan som jag inte varit hos sedan i maj då jag inte kunnat boka in en tid pga alla sjukhusbesök och alla röntgen. Hade tidigare en tid i augusti men fick avbeställa den då jag fick vara beredd på allt och ett eventuellt sjukhusbesök, ibland ringde de från sjukvården på em och jag fick tid till dagen efter, så innerligt tacksam för det och hur fort allting gått.
 
Efter så många timmar i säng en månad före operationen och nu tre veckor efter hade håret farit illa i sängläget, det behövdes klippas upp rejält, jag försökte rädda det så gott jag kunde med flätor dag som natt, men ibland såg det uppklippta håret ut som ett "skatbo" i alla fall.  Min fina hårfrisörska Pia gjorde slingor och klippte det som vanligt galant. 
 
Så nöjd...Tycker själv att jag ser friskare ut nu, min dotters pojkvän sa det även den dagen jag kommit hem efter operationen, - Du ser redan friskare ut och han tyckte de mörka skuggorna under ögonen försvunnit. Kan nog bara hålla med!
 
 

Jag tror inte jag är rädd för att dö...

....Får jag ett besked från patologen som jag hoppas och tror på blir positivt, har nog bara tänkt positivt hela tiden runt min cancer, inte kunnat/velat ta in något annat...... Men om svaret blir ett annat, en aggresiv cancer som de tror spritt sig så kanske jag tänker annorlunda...
 
Tittade på filmen om Alexander igår, så orättvist att en så ung människa drabbas av cancer och dör för tidigt. Tårarna rann....
  
 
Ikväll hittade jag på D-Play Meltzer & döden, började kika på hennes program. Hennes rädsla för döden finns inte hos mig och har aldrig någonsin gjort det, hon tänker på döden var dag. Det finns bara två saker vi vet i livet..har du blivit född så kommer du också en gång att dö, resan där emellan vet vi inget om. Så klart hoppas vi alla på en lång livsresa.
 
Min kompis brukar ta ett måttband och visa hur tiden krympt, vi har slutsträckan på 90 år.. 27 år kvar för oss om vi får ha hälsan kvar.
 
 

RSS 2.0