Dagen efter operationen kom opererande läkare in på rummet där jag låg i sängen. Hon klappade på min svullna mage som även var fylld med luft efter operationen och frågade hur jag tänkte åtgärda den? Fetma samlar östrogen och är en stor orsak till cancer förklarade hon... Med andra ord läste jag in att jag själv var skyldig till min cancer ...Då blev jag arg, så besviken på läkaren och sa att om jag ska äta mindre än jag gör idag så dör jag, äter inget godis, inga bakverk, hoppar mat en hel dag ibland. Visst, jag har nog förstört min ämnesomsättning idag pga att jag de senaste 10 åren har tappat all matlust och aptit och berättade det för henne...
Då ville läkaren att jag skulle ta ett sköldkörtelprov, då sköldkörteln kanske kan vara problem till vikten, de tog provet, får svar senare. Har en fin vän som bemöttes av samma bemötande efter hon blev opererad. HUR kan en läkare kasta något dylik som vikt i ansiktet på en nyopererad? Du vill veta om de tror de fått bort cancern och mina framtidsutsikter?
Min operation vet jag inget om, hur de såg på den, gick den bra, prognosen....Blev bara så arg och besviken...vi fastnade vid vikten och läkartider är korta, hon försvann....Jag är inget "offer" trots min sjukdom, jag har ett värde som människa och ska bemötas därefter....
Skrämmande, som en käftsmäll när du är nyopererad och vill höra om operationen gick bra...Det samtalet angående övervikt bör nog tas vid återbesöket, att det är en stor riskfaktor med övervikt vid cancerdiagnoser. Vad gjorde dig överviktig? har inte fått en enda fråga tidigare? Gissar det är få som väljer att bli överviktiga med flit men för min del beror nog vikten på "flit och stress" de största bidragande orsakerna och deras verkan, att bara orka jobbet, djuren, strunta i mat och sedan lägga sig och vila för att orka morgondagen, så var min vardag i många år....
Innan operationen togs alla prover, röntgen och alla nödvändiga uppgifter om kroppens fysiska tillstånd, så tacksam för det....Men ingen frågade om hur jag mått psykiskt tidigare, så fel tycker jag att läxa upp mig/andra dagen efter en operation..
Några länkar att kika på om du har problem med vikt trots att du som jag inte äter något som du kan bli överviktig av.
https://www.mabra.com/darfor-gar-du-upp-i-vikt-av-stress/
https://www.expressen.se/halsoliv/bli-kvitt-tjockhormonet---slipp-dina-stresskilon/
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=7389
https://www.netdoktor.se/kvinnlig-halsa/sjukdomar/hypotyreos-underfunktion-i-skoldkorteln-lag-amnesomsattning/3
https://www.1177.se/Ostergotland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hypotyreos--brist-pa-skoldkortelhormon/?ar=True
https://www.allas.se/symtom-pa-skoldkorteln/
Vill bara att ni kikar på denna film av Mia Skäringer som heter kroppshets så tänkvärd! I mitt liv som ung fanns inga viktbekymmer, allt fysikt arbete med djuren och hästarnas dagliga omvårdnad och ridturer, hundarnas dagliga turer, jag åt (lite) och rörde på mig.
Vart efter djurantalet krymte, barnen växte upp, stressen på jobbet ökade,uppgifterna som arbetsgivare la på mig, i samma takt så minskade den fysiska aktiviteten. Matlusten försvann!
Livet är en resa.....Jag kan inte förstå att någon ska tro att jag ska ha samma kropp som jag hade till 40 års ålder nu när jag är 63? Jag har inte själv de kraven på mig, inte heller på kära maken....
Idag har jag suttit ute i solen en timme, har tvättat två maskiner, lyssnat på ljudbok, sovit...min man är lyrisk idag och han ser hur mycket jag orkat denna dag och hur jag drar mig från sängen..Inga smärtstillande idag, vill bara tillbaka till livet, promenader med hundarna med kära maken, få finnas där för mina barn och barnbarn släkt och vänner 
Arg är bara förnamnet 😡 I mitt jobb var det bara en självklarhet att möta alla med RESPEKT, fanns bara en väg att gå för att förstå den förälder/ungdom jag mötte...genom att lyssna på den personens livsresa/hur var situationen just nu, vad hade gjort förändringen i beteende? ..Hur kunde vi gå vidare tillsammans?
