Vi drog ut på helgen..lite...Idag åkte de hem

Idag åkte de hem...dotter, svärson och barnbarn....Sade hejdå igår kväll...Men det räckte inte, insåg på lunchen idag att jag skulle hinna hem och säga hejdå en gång till :) Sagt o gjort...struntade i käk o åkte hem för en halvtimmes "snusande o gullande" med lilla ljuvliga Mille, en kram till dotter o svärson...Vad är det som gör att små barn doftar så ljuvligt??? Hur gammal man än blir så väcks alla ens moderkänslor o kärlek av spädbarnsdoften <3
När jag slutade jobbet o åkte hem mötte jag deras bil på väg hem till sitt...vink vink...ring när ni kommit hem!

Hemma lägrade sig tystnaden...det märks skillnad mot att vara fem till bara två...hundens suckande hördes oxå tydligt...vi var fler som saknade livligheten och de unga :) Den enda som tyckte det var skönt att vi var så få samlade, att allt var som vanligt var Gurra (katten) ju äldre han blir desto bekvämare och "främlingsfientlig" blir han...Dottern var en av hans största favvo förut..Men...har hon nu skaffat sig karl och baby så får det vara för hans del:( alldeles för livligt för hans smak...håller sig borta på skullen tills de åkt..är då tvungen att livnära sig på möss och råttor...stackarn...tacka vet han Coops kattmat, det är mat för en gentleman ;)

Har smittat stackars mannen med min sjuka....han höll mig vaken halva natten med sitt "snytande" och vankande upp ur sängen...Trött som fanken idag...Som tur är har mina barn och barnbarn ärvt mina sov-vanor..Vi lägger oss gärna sent och sover gärna till 11 :) En gång brann grannhuset ned, brandkår o nyfiket folk samlades där...vad gjorde jag...SOV...väcktes av att telefonen ringde o någon undrade hur det hade gått för folket som bodde där...VA???VADÅ???? Fattade ingenting..hade sovit som en stock...Tittade ut!...huset jag gått förbi med hunden kvällen innan var puts väck...en skrämmande upplevelse....

Min sons underbara dotter är en riktig sömntuta....när hon var fyra år och sov över hos farmor, blev jag riktigt orolig....när klockan blev 11 o hon inte vaknat blev jag rädd....kan "spädbarnsdöd" komma så sent..eller...har något annat hänt??? sprang upp och ruskade henne, plirigt tittade hon på mig och frågade om det var morgon redan :) när jag lättad skrattade o berättade vad klockan var...sa hon...jag ska sova till 11:30 i morgon....det gjorde hon inte, hon sov till 11:45 :) Men då blev jag inte rädd.

Kommentarer
Postat av: Evelyn

Den där djupsömnen har jag inte ärvt, jag vaknar ju om en kråka snubblar över ett barr i grannkvarteret, men sovtiderna känner jag igen! =)

2009-09-22 @ 13:47:47
URL: http://eyz.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0