I lördags hade vi babymys ❤

Ringde dottern och sa att jag ville hålla Lillan, har noll koll på 26 kg muskler som försvunnit efter mitt icke proteinätande år  (gissar min cancer ställde till det), vågar inte sitta på en stol och hålla henne men med kuddar i soffan som stödde mina armar vågade jag hålla i guldklimen på nu över 3 kg. Hon kikade på sin mormor och morfar ibland 💗
 
Man glömmer så lätt hur små spädbarn är då dottern vägde mindre än Lillan 💗 En liten och helt fantastiskt välskapad hand och välskapad liten individ 💗
 
Dottern gosar med Lillan efter amning, dottern stryker henne lungnade över ryggen, en liten rap som följd, men här är hon vårt tredje älskade barnbarn 💗
 
 

Julen blev fin....

... lika annorlunda som förra året, förutom att son och barnabarm var här på jullunch,,, Jag sov 1,5 timme till julafton, Kära maken petade på mig då han inte hörde mig andas.. Sedan somnade jag inte om efter väckningen....
 
Klockan 6 tvättade jag håret och började förbereda vår jullunch... Dotter och svärson var bortresta och vi var kattvakter i dagarna fyra, låg ett paket på bordet " till kattvakterna " stod det på det, klämde så klart lite och sa till kära maken med lite tur så får vi en tavla från dottern som hon målat....
När vi öppnade våra paket på julafton fick vi vad vi önskat oss 💗 Och visst var det en tavla från dottern... Vi omplacerade tavlorna i köket. .Denna vackra tavla ska synas tycker vi....
 
Ni kan bara gissa hur glada vi blev 😊
 
Annandagen blev det julbordets goaste maträtt 😋 Undrade om jag skulle få i mig något... Men fick i mig en potatis , lite lutfisk och ärtor och sås åt jag massor, den lyckas jag alltid med 😊
 

 

Skrev ju om....

....mina ätproblem tidigare...Som jag sa till doktorn i tisdags, när jag bodde hemma som ungdom så åt jag frukost, lunch, middag och kvällsmat... När jag flyttade hemifrån så åt jag oftast lunch och något till kvällen.. Kära maken har oftast lagat mat till oss och barnen men jag åt oftast bara två ggr per dag, jag jobbade hellre med utejobb på gården, mocka stall, stänga hagar m.m... Jag hade inget behov av att "banta" men var inte sugen på något helt enkelt... Minns en gång på höskullen när jag var 25 år och skulle ta ner hö till hästarna vid 17 tiden, kallsvettades och höll på att svimma av slitet... då slog det mig att jag åt vid 16-tiden igår och hade inte ätit sedan dess...
 
Med stressen på jobbet blev matsuget ännu sämre, oftast blev det bara skollunchen som slank ned på en dag... Efter cancern så blev matlusten sämre och sämre.. Denna vinter har jag struntat i att äta flera dagar i veckan, har lagat mat men inte kunnat äta den, då risken för att spy varit överhängande då maten kväljer mig... Har spytt flera ggr i veckan, en cm gurka fick mig att spy och ett blodkärl i näsan spräcktes pga av kramperna då det fanns inget att spy upp...
 
Dagen efter när jag gick upp från sängen forsade blodet ur näsan, då sa min oroliga man nu kontaktar du läkare! Det gjorde jag och fick en tid 1,5 vecka efter samtalet...
 
Vi satte oss ned och pratade, jag sa att jag insåg att det inte var hållbart, lovade att börja äta det jag kan och inte mår illa av... Började äta frukost, naturell yuohurt med havregryn och äppelmos eller rostad smörgås med smör och ost, skaffade blendern och gör goda smoothies med bär eller frukt, havregrynsgröt med äppelmos och mjölk... Äter frukt..
 
När jag träffade läkaren berättade jag allt detta, hon frågade om jag haft halsbränna, det har jag inte haft, inte heller ont i magen..Blodtrycket var 120/80 helt suveränt... Fick tabletter mot illamående, till viss del lugnande, har aldrig tagit lugnande medel.. Ta dem inte sa min man, det har jag inte heller gjort, nu tycker jag att jag själv börjat räta till mitt ätande med rutiner jag inte tidigare haft... Kan jag inte äta kött längre så kan jag leva med det, det klarade folk förr... Väntar på besök till en dietist...
 
Jag och en av mina hästar, tänkte aldrig på vikten utan var nöjd med mig själv, 26 år på bilden... Med det rörliga liv jag levt med ridning, mockning av stall m.m och andra utesysslor, hundpromenader så har vikten hållt sig bra fram till ca 45 års ålder, där tog stressen och mindre ork över, åt mindre och orkade mindre, då kom de extra kilona...

RSS 2.0