Vårt lilla katt-tillskott =)

Så har vi äntligen kommit dit vi ville, vår lilla vildkatt har helt acklimatiserat sig med oss och hunden. Hennes tidigare svält visar sig i många uttryck. Hon kan plocka råa morots och potatisskal och äta ur slasken, hon äter hundmat ur hundens matskål fast hon får så mycket mat hon behöver av oss, hon tycks omättlig, stackarn. Inser att det jag trodde var en dräktighetsmage i själva verket var en uppsvullen svältmage. Nu när hon får mycket mat av oss är hon slank och fin, men psykiskt hänger svälten kvar. Bäst att äta ALLT medan det finns.

Hunden och hon har blivit bästa vänner, hon gosar med honom och han tvättar henne snällt tillbaka. Tror hunden tycker att hon är betydligt roligare än Gurra, hon är överallt och nyfiken som tusan. Är hon på ställen som hon inte får piper hunden och talar om för oss =) Men han larvar oftast efter henne överallt.
Hon kräver mycket uppmärksamhet och gos, vi har henne oftast i famnen för där klättrar hon upp så fort vi satt oss, lägger man sig för att vila ligger hon på magen, ständigt kurrande.
Vi gissar att hon är född någon gång förra sommaren, hon är nog inte ett år än.

Katterna går inte ihop än, så vi har ett ständigt pusslande så de inte möts i huset. När hon kommer in på förmiddagen åker Gurra antingen ut eller ned i källaren, han får välja själv. På kvällen kommer Gurra in och sover hos oss.
Just nu är båda inne, jag sitter i sovrummet med stängd dörr och hon sover i sängen, min man och Gurra tittar på TV =)
Vi hoppas de lär känna varandra och förhoppningsvis tolererar varandra senare i vår när de möts mer ute. Vi kan bara hoppas att det blir så, för vi vill så gärna ha båda kvar.


Lämnar du lite mat kvar till mig? Arne tittar på medan lilla "hungran" äter hans mat.


Världens sötaste lilla katt i mitt tycke <3


Jag sitter vid datorn och hon har som vanligt krupit upp i min famn.


Detta var ju vad jag önskade, äntligen kan hon sova inne i vår säng i värmen.


Gurra spanar efter inkräktare, vet att hon finns i närheten.

Trackback
RSS 2.0