Vi är bara några som vet sanningen...

Har ju alltid jobbat med ungdomar som har någon form av problem eller med problemklasser..
Älskar mitt jobb och tycker så mycket om dessa ungdomar som jag fått förmånen att lära känna ..

Detta hände på en av mina lektioner med en askulterande (blivande) lärare med från högskolan...

Vi började lektionen, eleverna 14 år intog sina platser, den auskulterande tog plats längst bak i klassrummet för att iakttaga och dokumentera min lektion.... Vi inledde en vanlig lektion som vanligt, eftersom det var svenska så var en av mina mest debatt villiga elever snart igång och ville diskutera en sak.. Han hade en stor trovärdighet bland sina kamrater pga sitt stora ordförråd och kunde svänga sig bra med uttryck och formuleringar som klasskamraterna inte förstod...men för dem lät det bra ...bemötte honom och de andra alltid villigt i diskussionerna....Denna gång var denna elev verkligen ute och ”seglade” i sin argumentation...mitt i diskussionen knackade det på dörren ...en elev lättade på rumpan för att öppna...SITT, sa jag, det tillhörde nämligen vanligheten att någon knackade på...en kompis som ville låna en tia eller en cigg, någon som lämnat eller inte velat gå till sin lektion Eleven slog ner rumpan igen på stolen och vi fortsatte lektionen...

Efter 5 min knackade det från ”materialrumsdörren”...förvånat tittade jag och eleverna på varandra ...Lite sakta och försynt öppnades dörren...in tittade en man, barn och utbildningsnämndens ordförande och några personer till från nämnden kom in i klassrummet...
Jag hälsade på dem och ordföranden sade: Vi knackade nyss på men ingen öppnade, så vi bad om hjälp att få komma in denna väg ...
Vågade kika lite försiktigt på min askulterande...han kämpade för att hålla sig för skratt...blev själv så full i skratt att det var ett under att det inte brast...  

Dessa underbara ungdomar sa inte ett knyst om att det var jag som sagt ifrån om att öppna dörren...de svarade bara beredvilligt på de frågor som ställdes av de vuxna...men nog var de lika fulla i skratt som jag...

OBS! den debattvillige är idag en mycket duktig skådespelare  

Vad den askulterande läraren skrev i sina kommentarer vet jag ej  

 

Bilden är lånad från nätet.

Trackback
RSS 2.0