..... Våra får fick leva på vår gård tills de blev gamla och de fick som våra hästar dö i trygghet på gården, inget av våra djur lämnar vår gård levande, kan inte ens tänka mig tanken att något av mina djur skulle åka bort i en slaktbil med andra djur, kanske känna ångest, de dör på en hundradels sekund när de tittar ut över sin trygga värld, Har du en gång skaffat ett djur måste de få ett värdigt slut...Trots alla tårar, saknad, över att tiden tog slut med ett älskat djur, så var det just det ansvaret jag tog till mig när vi skaffade det.... Våra får fick inte heller lamm då jag ALDRIG skulle kunna slakta något lamm, det gick kanske mot djurens natur där de precis som vi har biologiska klockor, men risken att få ett bagglamm vågade jag inte ta...
Våra får hade frigång, så de kunde välja själva på dagarna om de ville vara inne eller ute, jag kan säga att de var aldrig inne 😉 Vi stängde in dem 21 på kvällen samtidigt med hästarna och sedan kom de ut klockan 06:00 på morgonen
Vi blev tvungna att sluta med får för byråkratin blev så bökig med alla prover som skulle tas, skickas in och analyseras .... varken jag eller min man hade yrken där de gillade att vi tog ledigt titt som tätt för dessa prover eller fårklippning... Vi motarbetades...Jag blev arg och ringde länsstyrelsen och frågade om man ska tvinga bort oss mindre jordbrukare som vill ha öppna landskap, tjejen jag pratade med höll med mig till fullo, galenskaper tyckte hon, men regler och lagar var tvugna att lydas... Våra får blev inte människomat den dagen de var för gamla och togs bort, när de var döda tog killen som hjälpt oss att avsluta deras liv på gården kroppen med sig hem och de blev hundmat...
Med så mycket ull sov de oftast ute på dagen även när det snöade, snön låg kvar på dem då inte värmen från kroppen kunde komma ut och smälta den...
Vi har ett så stelbent och byråkratiskt samhälle som inte kan se till nyttan djuren på landsbygden gör och håller artrikedomen uppe och vi får behålla insekter som är beroende av vissa växter... När fåren kom till oss hade de stora plastbrickor i örona, de klippte vi bort direkt (fick man inte göra) Jag vet att med dessa plastbrickor så kan man se var djuret är fött osv.. men våra får skulle ju aldrig till ett slakteri och bli människomat... Är rätt säker på att ett slakteri aldrig skulle tagit emot våra får utan identifieringsbrickor... Så varför kunde vi inte fått fortsätta med får och att de fått gå här och njuta av livet på vår gård? De var "gosedjur" och nyttiga i naturen för oss hobbybönder som älskar alla våra djur lika högt som våra älskade hundar och katter...Byråkrati och trottoarbönder satte stopp för oss....
Tämligen nyklippta ute på sommarbete som de delade med hästarna 💗 Saknar mina får...
Att vi fick galna
kosjukan berodde ju bara på oss
människor som experimenterade med djuren... Kor fick animalisk föda (köttmjöl i fodret) kor som bara äter vegetabilier... Ett ekonomiskt experiment för att komma undan med billigare foder, precis som nu vid coronaviruset står människan bakom och försöker rubba naturen....