Totalt tom...Trött... sorg...
I natt sov jag inte en blund, Rambo jämrade sig med jämna mellanrum och hade ont, ringde Evidensia Strömsholm igår vid 16:00 för att se om de fått fler veterinärer och de öppnat dygnetruntjouren igen... Men nej! Men vi fick tid klockan 8 i morse, ringde strax efter 7... Bosse visste att något var fel och följde kattburen och "grymtade" tills husse stängde dörren, Han har grymtat likadant var gång de senaste två dagarna han hittat Rambo liggandes i gräset... När Inez var sjuk slutade han att "tränga" sig på henne och lägga sig bredvid henne, han respekterade nog och förstod att hon ville vara ifred.. Nu är han totalt ensam från fyrbenta kompisar, han vande sig med flera från det han var valp 😭
Jag tror djuren känner på sig när slutet är nära, finns säkert lukter som inte vi kan känna... när vi åkte med Gustav II när han blev påkörd var både Inez, Bosse och Rambo med till dörren....
Tomheten är total idag! När vi inte kan skaffa en eller tre kattungar då de blir överkörda på vår trafikerade väg utanför gården så måste jag ha ett break från sorger ett tag, över tre år sedan min sista kattunge, som inte fyllt två år blev påkörd och fick så svåra skador så vi fick ta beslutet att han fick sluta sina dagar... Synerna man aldrig glömmer 😭
Jag har tittat efter Rambo idag, det finns i bakhuvudet att han ska finnas någonstans på gården, det gick för fort för att jag ännu ska kunna fatta det 
Om nu vi människor har en himmel vi kommer till så har självklart djuren det, då hittar Rambo bästisen Sotis där och de fortsätter leka där de slutade, det var dotterns slutord till Rambo när hon tog farväl.. Att de får träffas igen 💗
Vi hade det lika tufft 2013 då vi fick ta bort vår katt Gustav i oktober, sedan blev det vår hund Arne i november, med nästan en månads mellanrum Jag ska nog inte ha djur, det blir för tufft med sorgerna... Men samtidigt skulle jag inte vilja vara utan någon av dem 
Älskar man så sörjer man... Livet är ju sådant och ingen är beredd då något händer 
Jag ska nog inte ha djur, det blir för tufft med sorgerna... Men samtidigt skulle jag inte vilja vara utan någon av dem Älskar man så sörjer man... Livet är ju sådant och ingen är beredd då något händer 
Många tacksamma år fick vi tillsammans 💗
Sov gott gjorde du överallt 💗 fotpallen trodde du vi köpt till dig som "kattsäng" 💗
Hur gott sov du inte överallt i din trygghet till gården 💗 jag vägrar skriva det engelska ordet... Sov gott nu Rambo 💗 Vi ses igen...
Kommentarer
Postat av: Gunnel
Så tråkigt! Jag förstår er sorg. Ett djur är en familjemedlem och ett barn som aldrig blir vuxet.Enda trösten i det hela är att de slipper lida mer. Varma kramar, Gunnel
Svar:
Kort
Trackback
