Nu blir det tyst på gården...

Vår fina och stolta och stora tupp (säkert vägde han 6 kilo) Låg död i hönshuset i morse 😥, igår var han pigg och glad och som vanligt, tror inte en hönsålder är särskilt lång och han var över 5,5 år... Inget mer galande på gården 😥 
 
För någon vecka sedan då jag gick ned till hönshuset hade han fastnat med en av sina stora sporrar i en sittpinne och hängde upp och ned... Jag lyfte upp honom och satte ned honom på golvet och då sprang han ut helt oberörd... Men jag inser att han nog blivit lite taffligare med åldern..... Hur det än är sörjer man vart djur som försvinner 😥
 
Här en bild på honom runt ett-årsåldern 💗...
 
En magnifik och vacker tupp av rasen Bresse 💗...
 
Här är han och några höns med mig när jag grillar 💗...
 
När vi satt i hammocken gjorde han oss ofta sällskap 💗
 
Så trist att mista denna snälla och fina tupp 💗
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Elenor

Spelar ingen roll, när nån man tycker om inte längre finns i flocken blir det tomt. Vilken fin och ståtlig tupp och vilket härligt liv han haft💔

Svar: Ja han var en mycket snäll och fin tupp och kom så fort jag lockade med hela hönsflocken efter sig ❤ Kram
Kort

2021-10-31 @ 10:12:25
Postat av: Gunnel

Man fäster sig vid alla djur man har. Var och en är ju en ”personlighet” i sig. Kram

Svar: Visst värdesätter man alla sina djur ❤ och det blir sorg när de försvinner, kram
Kort

2021-10-31 @ 11:58:33
URL: http://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0