Åsby hem och trädgård..
.....fick besök av dottern och mig i måndags. Dottern hade lagt upp julmusik i mobilen, så vi lyssnade på alla klassiker på väg dit och hem via bilradion. Landskapet var helt vitt av frost och julstämningen kom.
Åsbys pyntning gjorde oss inte besvikna, en tradition vi skapat att åka dit vart år och julmysa.
Var tvungen att köpa dessa härliga julgransdekorationer till min syster.
Den sedvanliga räksmörgåsen inmundigades.
Ett besök även i Åsbys kött & vilthandel, där inhandlades julens prinskorvar.
Kallt i morse, -14,9 när jag gick med hundarna och skötte hönsen.
Jag har aldrig varit....
....någon festfixare, men tycker att lördagskvällen blev bra med god mat från Ica och världens bästa vänner och familj.
På fredagen var vi klara med all städning, blev en snabbdammsugning på förmiddagen då det samlats massor av hundhår sedan gårdagens dammsugning (hundarna fäller massor just nu)
Lite bilder från festen innan gästerna kom.
En enkel dukning. Alla kom vid prick 17, de höll tiden noga.
Avdammade och några av de diskade glasen, år sedan de användes..
Gott var det...ICA:s delikatessdisk levererade även med en mycket god potatissallad som var "hemgjord"
Fika med konjak och pistagelängden som Mille valt.
Kvällens ost och fruktbricka, mycket god, men för få kexpaket med (ska framföra det till ICA)....som tur var hade jag fler kex hemma.
Kvällen avslutades med snacks och mysigt prat, hade satt stopptid till 23 pga min ork, men vem kollar klockan mitt i allt kul? Blev lite senare avslut och jag somnade glad och nöjd strax efter alla åkt, son och make satt uppe länge och pratade. Vi fick vår fest med firandet av 30 år på gården och att jag är frisk igen, det betydde allt för mig.
Kära maken tog djuren på morgonen och sedan kröp han ner i sängen igen och somnade om..Vi sov alla rätt länge. Middagen blev pytt i panna med rödbetor på resterna som var kvar från köttbrickan, hönsen fick även resten av allt gottis som blivit över.
Nu har vi städat....
......och tvättat huset från golv till tak, vi tog in julstädningen här också när vi ändå gned på att ta bort alla flugprickar och hundarnas alldagliga nedskitande....
I morgon firar vi 30 år på gården och vi la även till att jag är cancerfri i firandet med våra barn, barnbarn och med några av våra närmsta vänner som ställt upp för mig till 100 % under både utmattningsyndromet och senare under cancerdiagnosen.
All maten är beställd från Catering, för mig räckte det med städning och planering inför dagen så maten lejde vi bort.
Hoppas på en fin fest med nära och kära imorgon 👍❤️
Champagne är inköpt så även en alkoholfri och pommac till barnbarnen, men skåla ska vi alla göra för 30 lyckliga år på "farmen" med vår familj, vänner och alla våra djur 🥂
Myser inne....
....mestadels nu i november, katterna gör det så mycket mysigare där de sover tillsammans överallt ❤️ Mår mycket bättre och börjar få tillbaka (lite) av aptiten 👍
Går återigen svängar med hundarna, de är överlyckliga att matte och husse går tillsammans igen. Oftast har vi även Gustav med på svängarna, den katten är helskön ❤️ Han låtsas anfaller båda hundarna och mig, springer alltid före hundarna och snabbt som attan slinker han upp i ett träd 🤣 ner igen och före hundarna innan han far upp i nästa träd.
Bilder från promenaden idag.
Så ned från trädet igen och springa om hundarna.
Efter promenaden så tittade jag efter en stund ut mot hönsen, vem ligger på hönsgårdstaket?
....Gustav så klart 🤣
Vi hade gett hönsen hushållsrester och de smarta skatorna flyger in och förser sig av godsakerna, troligtvis var det dem Gustav jagade.
Så skatorna retas med Gustav, han har inte en chans mot deras smarthet 👍
Så gott Rambo och Gustav alltid sover tillsammans ❤️ ❤️ bild från igår.
Bild från idag efter promenad och skatjakt, här sover de ihop på kökssoffan ❤️ ❤️
Har full koll på vad du skriver matte! 👍
Jag bara undrar....
....kikar just nu på program som är totalt hjärnbefriade....Alla dessa dokusåpor som jag lämnar i tanken direkt efter jag sett dem.
Kikade igår på bonde söker fru, där sökte en tjej som var livrädd för fåglar till en bonde som just hade som särintresse "fåglar" undrar varför? Att bli sedd på TV kanske och hoppas bli upptäckt?
Hittade en skata en gång som hängde med sin "fot" i ett bärnät, klippte loss skatan masserade dens fot i över en timme, sedan kände jag hur den kunde knipa runt mitt finger med foten, överlycklig släppte jag den till friheten igen och jag lovar att den försökte inte hacka mig en enda gång....
Hur kan man vara rädd för fåglar, höns? De kan inte på något sätt skada dig, möjligtvis gör det ont om en "sur" höna som du försöker ta äggen ifrån hackar dig, men jag lovar att blodvite inte ens uppstår....
För mig bevisar det bara hur långt vi kommit från en naturlig djurhållning och den mat många gladeligen äter, köpt i affären utan någon som helst tanke på hur djuren som leverar den har det.
Bilden lånad här
Länk till bonde söker fru
Hörde en smäll från köket...
.....Trodde det var något som fallit från bordet eller bänken, katten Gustav var ju inne 😂.
Idag blev det hederlig husmanskost, vi gjorde ett supergott rotmos och (köpt) fläskkorv. När vi satt och åt såg jag att det var jord på frysen, blicken halkade till fönsterbrädan och där saknades en blomma.
När jag nästan ätit klart störtlandade en höstsömnig fluga mitt i min mat, petade bort den och förstod genast att denna trötta fluga troligtvis hade fångat Gustavs intresse och jaktinstinkter så då blev det blev jakt i fönstret med blommor som offer oftast.
Nåväl, blomman överlevde några timmar upp och ned, synnerligen jordfattig då all jord låg på golvet runt omkring. Omplanterad nu.
November kör sitt mörker som vanligt men dock mer regnfattigt än vanligt (hitintills) jag klagar inte, är det inte mina djurmorgnar så sover jag gott länge, datorn finns och många andra sysslor inomhus.
Så vacker bild ❤️ lånad här
November-grått...
....Mörkt hela dagarna....Har den senaste veckan varit uppe sedan jag vaknat tills jag lägger mig, har straffat sig (igen) Har ont på vänster sida, en stickande smärta emellanåt, vad beror den på? Vet inte, tänker var dag att i morgon ska jag vila mera, men det blir inte så då det finns så mycket roligare jag kan göra.
Har skippat sociala medier mer och mer, vet inte när jag gjorde ett instagram inlägg sist 🤔 Försöker lite "haltande" hålla igång facebook, men inläggen sker med flera dagars mellanrum.
Även här på bloggen kommer det nog att "halta" en hel del och inläggen blir färre. Jag måste landa tillbaka till så mycket nu. Tiden före cancerdiagnosen, oron om vad som händer i kroppen, diagnosen, alla undersökningar och väntan på svar både inför diagnos och operation.
Alla som har genomgått samma resa med cancer säger att du kommer att "dippa" förr eller senare och jag tror jag står där nu, orkar inte vara social utan orkar bara bry mig om det som ger mig glädje för stunden.
Det här ger mig glädje, två goda vänner, Inez och Gustav som sover gott i varandras värme ❤️ Vi har kastat ut de gamla madrasserna som luktade skunk/hund 🤢, så nu har hundarna fått nya 👍 Djuren får mig att känna så stor glädje var dag ❤️ I förra veckan fick vi 13 ägg av 17 höns på en dag, ett under i novembermörkret 👍
Vi hade ett stort bokbål idag....
....Har skrivit tidigare att jag vill få bort dammsamlare som alla våra bokhyllor är.
Äntligen så har vi röjt bokhyllorna i gästrummet 👍 6 fulla, tunga kassar med böcker till ett "bokbål" även två kassar med böcker som vi ska skänka bort till de som vill ha dem 😊 En kasse med några av dotterns alla Polluxböcker (hästböcker) Där får hon själv välja vilka hon vill behålla eller ge bort.
Det tog många timmar att elda upp bara 4 kassa med böcker .Jag tvivlade över vissa val jag gjort...men visste självklart inte vilka kassar maken bränt i tunnan. Tänker inte fundera mera...Jag gjorde valen där och då igår..Vet att favoriterna finns kvar 👍 finns två bokhyllor till med dubbla rader...Men ljudböckerna ger jag bort...
Hundarna var så klart med i novemberrusket...
En konstbok som gick upp i rök bland många andra.
Visst var det med viss sorg jag såg böckerna förvandlas till aska, men det var mitt val...så mycket damm (hundhår) som samlades i alla dessa dubbla bokrader i bokhyllan.
Gustav nytvättad av Bosse så örat vek sig åt fel håll.
Älskar deras vänskap och närhet till varandra ❤️
Strömlösa.....
Det blev vi igår oxå under flera timmar, trist.
Nu har vi varit utan el i fyra timmar, förr var det vardagsmat, vi kunde vara utan el i flera dagar.. Vi har garderat oss mot det och köpt fotogenlampor med mera. Med ledningar nedgrävda i backen kände vi oss trygga i ca 10 år. Felsökning pågår, de vet inte var felet finns 🤔 så det är nog bara vedspis och fotogenlampor som gäller nu... Mobilens batteri är snart slut.
Korsordslösning blev vårt fredagsnöje i ficklampans sken
Kontaktade vattenfall. Ingen lösning i sikte än!. De letade i mörkret.
Nu är 01:00 nästa bud..,.
Men...vad fan?...
...var kära makens kommentar när vi gick in i ICA-butiken idag och julsånger ljöd glatt. Julskinka, lutfisk och julmust, allt fanns redan i hyllorna, varför? Finns det någon som redan firar jul?
Även jag blev arg... Även för tidigt för en julälskare som jag när butikerna tar ut all glädje inför julen i förskott, de vill bara få folk att handla, folk kommer att ledsna på alla tomtar, stjärnor, julmat och all julmusik de matas med, allt stressas på en månad för tidigt...
Julen börjar sakta i advent för mig, först fyller butikerna på med adventsljusstakar och hyacinter, vackra julkort fylls på efterhand, sedan kommer alla lucia, stjärngossars och tärnors alla linnen och attiraljer ... Efter det så fylls butikerna med julmat, nötter, godis, julgranskulor, glitter, tomtar och pynt....Så stegrades julförväntningen i butikerna förr (för ca 10 år sedan)...
Såg att man kan köpa julgranar redan 1 december i reklambladen som ständigt dyker ned i brevlådan, kungsgranen var visst populär, undrar hur den granen ser ut den 24 december?
Börjar förstå varför många struntar i julen, kraven, stressen, handlarna/traditoner/media lägger på oss inför årets största myshelg och tar en resa i stället med barnen söderut i lugn och ro.
.
Idag orkade jag inte vänta längre 😕...
.....Ringde till kvinnoklinkiken till min kontaktsköterska och berättade att jag väntat så på telefon från opererande läkare för att få en tredje slutgiltig prognos. Hon bad om mitt personnummer och gick in i journalen, hon berättade att min läkare skrivit ett brev till mig och postat det i fredags, har du fått det ännu? frågade hon, -nej! svarade jag. Vill du att jag läser vad hon skrivit frågade sköterskan, om jag ville... Det stod att min cancer inte vuxit så långt in i livmoderväggen så då fanns det inte någon risk för spridning och då behövs inte heller någon form av efterbehandling.
YIIIIPPPPIIIE! Så glad, högsta vinsten man kan få 🤣!
Kära maken undrade vad vi skulle ha till champagnen för att fira? Ingen mat sa jag men gärna ost och kex...I kväll har vi firat, så glada ❤️ vi får se när glädjebeskedet har landat helt hos mig.
En glädjens skål 😁🍾🥂
Gott var det 😊
Jag är ett barnhemsbarn..
….så även min tvillingbror och min man... Säkert fanns vi där under samma tak på Barnhemsgatan i Västerås samtidigt under perioder tillsammans under året -57 det vi inte visste då var att vi senare kära maken och jag skulle försöka skapa den bästa tryggheten och kärleken tillsammans för varandra ❤️ och för våra barn ❤️ och för alla våra djur ❤️ .
Min mans mor dog strax före han fyllde tre år, hans far behövde jobba, så även vår mor, ingen dagis/förskola fanns, blev barnhem på vardagarna, fram till helgen, så var kära maken hemma igen på helgerna, hans släkt och äldre syskon försökte ta hand om honom så han slapp barnhemmet emellanåt.. Min kära make var en ”sladdis” med syskon som hade barn äldre än honom.
Jag har inga minnen från barnhemmet, vi min tvillingbror och jag kom som sommarbarn till en lantbrukarfamilj före två-årsålder...de reagerade på att efter lek och bus och när vi tvillingar pratade med varandra på kvällen och när de dök upp i rummet så sa vi ”natti ”och drog täckena över huvudet. Slutsatsen blev, det skulle vara tyst efter ett bestämt klockslag på barnhemmet.
Fick veta sanningen för några år sedan när en syster berättade allt för mig, det jag inte tidigare visste och då grät jag så mycket för de två ”instängda” barnen som sett ett liv med all sin frihet tas ifrån dem om de hamnade på barnhemmet igen..... Min dotter fanns på plats och fick ta all min gråt, vi grät tillsammans, för mig var det barnets gråt, det där barnet som så sällan vill dyka upp hos mig, det svaga barnet, det jag aldrig kunde/fick vara eller tillåta mig då brorsan med svår krupp hade jobbiga sjukhusvistelser,, hans rädsla nog så förståeligt som mamma och vuxen....Men jag.....var fanns jag? Alltid var jag så glad och förnöjd som alla trodde? Kan inte påminna mig att jag var på något sätt avundsjuk på min bror....Tack kära syster Bia för allt du berättat och för att ni ville vi skulle få ett tryggt hem hos er ❤️
När min tvillingbror dog behövde jag få kontakt med vår biologiska far, ringde till alla med hans namn... När vi väl fick kontakt så kändes det bara så RÄTT, att höra hans röst, så stor värme
Senare har jag ställt min stackars far till svar efter alla dessa år för allt jag fått mig till livs från hela min barndom och ungdom om alla hans tillkortakommanden, och brister......Inte på något sätt rättvist, men han svarade konkret på allt, vi båda djupdök och krävde ut dokumenten från socialen i om vad som fanns dokumenterat från det jag blev fosterbarn vid två-årsålder
...Min FAR, jag bara älskar dig ❤️
Min far är oskyldig, vi hade båda begärt ut papper från sociala-myndigheterna och vi har fått dem, där finns sanningen om mitt och brorsans liv....DÖM aldrig någon oskyldig, du kan tro på de lögner du matats med genom barndomen, livet , men som vuxen kan du faktiskt ta reda på fakta....Jag gjorde det och fick reda på sanningen som jag undrat över i hela mitt liv....
Vår far trodde vi var bortadopterade. Han hade fått papper om adoptionsansökan/ tvillingarna var borta...Våra fosterföräldrar hade ansökt om adoption...
Jag har haft dubbla föräldrapar i hela mitt liv, det har varit på gott och ont.....Men jag har aldrig vågat att de möter varandra. Mina, kära makens jämna födelsedagar, barnens studenter, har vi flytt eller mörkat/ flyttat dagar så de inte möter varandra....
Vad har jag försökt ge mina barn?
Bara föräldrar som älskar dem och barnbarnen ❤️.,
Första fotograferingen på oss tvillingar hos fotografen hos våra fosterföräldrar.
Jag skriver detta för att jag inser att jag inte lever för evigt, vill att mina barn och barnbarn ska inse varför jag varit en så "orolig hönsmamma" och alltid velat veta att de kommit hem och mår bra, varför jag ringer och berättar om när vi åker till staden och handlar, ringer vi inte igen måste någon se till djuren ❤️
I natt kom första snön...
...som även låg kvar en stund. Små snöflingor föll när jag skötte om djuren imorse, hela dagen har varit råkall och förebådat mer snö. Har varit lite snöblandat regn tidigare men då har snön försvunnit direkt.
Snön låg kvar i några timmar.
Katterna har flyttat in och sover sig som björnar igenom den kalla årstiden, men de har fördelen att de kan sova inne i värmen.
Så nära och varmt och gosigt de sover ihop.
Katter är verkligen "mysdjur"-
Lyssnar nu på böcker av Anna Jansson, de handlar om kriminalinspektör Maria Wern. Först lyssnade jag på denna bok men vill säga att alla tre böckerna är i mitt tycke så bra.
Morgonen därpå försvinner Tomas Hartmans dotter Sofi spårlöst från stranden i Åminne. På uppdrag av Region Gotland utredde hon konsekvenserna av oljeborrning på ön. Försvinnandet sker dagen innan resultatet ska presenteras. Både miljöaktivister och riskkapitalister i oljebranschen väntar ivrigt på hennes svar. Demonstrationerna mot oljeborrning drivs av Rasmus Flöjel, Sofis pojkvän under gymnasietiden. Allt fler ansluter sig till protesten.
Tomas Hartman för en förtvivlad kamp mot tiden för att finna sin dotter. Han vet hur ängslig och sårbar hon egentligen är och hur hårt hon får kämpa mot sina egna demoner.
Anna Jansson bjuder på både aktualitet, stegrande spänning och lite romantik i Det du inte vet - den nya kriminalromanen om Maria Wern.
"Ett verkligt stycke Sverige i form av en deckare, och bland det bästa Jansson har skrivit." Femina
Kriminalinspektör Jesper Ek har blivit blixtförälskad. Men hans nya kärlek Julia är en gåta. Vad är det hon inte vill berätta? När hennes förflutna hinner ikapp har fällan slagit igen om Ek, som hamnar i en fruktansvärd knipa och inte ens kan ta hjälp av sina kollegor.
Maria Wern kallas till prästgården i Lärbro, och inser att den bär på många hemligheter. Enligt sägnen blev en präst dräpt i kyrkan på 1200-talet, och det sägs att dråparen går igen. Den unga prästen Alva har blivit hotad, och diakonen Ragnar är djupt oroad över att hon inte tar hoten på allvar. När Maria hittar klippböcker om Alva som diakonen gjort väcks nya frågor.
På Gotland har modergudinnan, som bär ormar i sina händer, dyrkats sedan stenåldern. Det är i denna miljö som Anna Janssons nya, spännande kriminalroman om Maria Wern utspelar sig.
Maria Wern kallas till prästgården i Lärbro, och inser att den bär på många hemligheter. Enligt sägnen blev en präst dräpt i kyrkan på 1200-talet, och det sägs att dråparen går igen. Den unga prästen Alva har blivit hotad, och diakonen Ragnar är djupt oroad över att hon inte tar hoten på allvar. När Maria hittar klippböcker om Alva som diakonen gjort väcks nya frågor.
På Gotland har modergudinnan, som bär ormar i sina händer, dyrkats sedan stenåldern. Det är i denna miljö som Anna Janssons nya, spännande kriminalroman om Maria Wern utspelar sig.
Lyssnar nu på en fjärde bok
När tänker du lägga dig inatt?
.....Jag vet inte svarade jag, jag lägger mig och sover när jag vill svarade jag kära maken, som barn / ungdom satt jag ofta och tecknade bort helgkvällarna och halva nätterna....Jag har alltid gillat helger och friheten de gett mig att få vara uppe så
länge jag vill.
Jag sköter om våra djur, väckarklockan ringer varannan dag, jag låter hundarna göra sina behov, öppnar åt hönsen, ger hundarna mat, kokar kaffe sedan klär jag av mig och sover igen...
Vi har olika dygnsrytmer kära maken och jag,...oftast har det varit berikande i vår vardag....Men just nu kunde jag nog sova dygnet runt..Tröttheten är konstant.....
Bilden lånad här
Många har varnat mig....
Är det höstmörker eller alla de krafter jag la ned på min sjukdom som gjort mig så trött nu? Vill ju fira våra 30 år på gården, mitt hem, min trygghet i världen....
Pratade med L...... igår och berättade för henne att idag hade vi fått 11 ägg, så konstigt sa hon, pratade just med en kompis och hon hade bara fått ett ägg på 14 dagar...
11 ägg på en dag, rekord för oss av våra fina höns vi har just nu....
Ingen läkare har ringt ännu, förlitar mig på att sista diagnosen läkaren ringde om gäller fortfarande och att jag inte behöver efterbehandling. Däremot duggar undersökningar in från sjukhuset där de vill att jag ska svara på enkäter, innan operationen och efter Innan jag fått ett slutgiltigt svar från sjukhuset ang,. min cancer så kan de glömma mina svar....
Igår tog vi upp sista potatisen, så grymt stora! En potatis kan räcka till en middag...Vi gjorde en potatissoppa med lök, blev bara så sugen..Småpotatisen kokar vi till hönsen..
Så grymt stora potatisar, vissa större än min hand..Men så här sent har vi aldrig plockat upp potatis. tidigare.....
Vi blir inte smartare...
....bara latare........ Har skrivit om det tidigare om teflonkärlens farlighet...Visste då inte detta, vad är din bedömning?..kasta ut alla era teflonstekpannor och bakattiraljer där inget fastnar och är teflonbehandlat, det är lätt att diska då inget bränns fast. Vi behövde inget smör till stekandet, en bantningsmetod så god....Men att cancer och andra sjukdomar stod och väntade runt hörnet informerade inte livsmedelsverket.
Kika på denna film:
Bilden lånad här
Snart höstlov...
....Dottern och jag planerar inför det, Mille som inte vill vara på fritids då han inte trivs där, då hittar vi som vanligt på lösningar för lovet. Precis som min dotter slutade han på fritids efter ettan. Nu går han i trean.
Min dotter gillade inte heller fritids, för ljudligt och för bråkigt för henne, redan som sjuåring sa jag upp platsen för henne. Vi gjorde en deal dottern och jag, de två dagar jag jobbade längre än hennes skoltid så skjutsade jag hem henne, de fick vänta in mig på möten på jobbet, mina barn betyder allt ❤️. Dealen var att hon fick inte öpnna dörren om det knackade på. Hon hade tre backups att ringa till om hon undrade, var rädd över något och behövde få tag i mig, det var stora lappar med namn och telefonnummer (före mobilernas tid). Med två stora schäferhanar hemma var jag inte speciellt rädd, de skulle vakta över henne med sitt liv. Inget hände, ingen blev uppringd under de åren, jag litade även på min dotter till 100 procent.
'Den enda incident jag kan påminna mig var när hon ätit för många nötglassar en gång och reagerat på dem med svullnad, åkte direkt till läkarstationen med henne och de sa att det var en allergisk reaktion, den försvann snabbt!
Har även haft min kära prinsessa (mitt äldsta barnbarn) hos mig på loven, precis som mina barn har kunnat njuta av sovmorgnar på alla lov så vill jag att barnbarnen ska känna av den friheten.
Några bilder från en härlig och varm oktoberdag från igår:
Humlorna är fortfarande i farten, en solros precis vid källardörren, ett tappat frö från säcken kära maken ska elda upp. Jag blev getingstucken förra fredagen, en "slö" geting letade sig in i ärmen och stack till då jag rörde på mig, så mycket kliande (i sömnen) och svullnad 😫.
Vi lyfte på rumporna från våra stolar och skötte höns och letade ägg, när vi kom ut var stolarna upptagna, en stol extra hade vi satt ut åt katterna 😉.
Då stolarna var upptagna fortsatte vi att ta upp potatis, så klart var Gustav med...
Min bästa vän samlar en massa mat åt hönsen, ❤️ vi kokar de skadade potatisarna och de som är för små för vinterförvaring...Gissar att de får leva som höns gjorde förr med en massa matrester från hushållet...
Mina älsklingspojkar njuter i solen ❤️
Nu viner vindarna ordentligt i knutarna...
Champagne flaskan är fortfarande...
....inte öppnad. Har inte fått telefonsamtalet ännu eller det slutgiltigta beskedet från min läkare angående eventuell eftervård.
Var nyss ut med hundarna (22:15), älskar bara räven som retas med dem... Hundarna far ut i mörkret som två
skällande galningar och räven svarar dem lite kaxigt på betryggat avstånd. Räven vet att det finns ett staket emellan dem.
I två dagar efter det jag gått upp på morgonen så har jag varit uppe hela dagen tills jag lagt mig på kvällen, har straffat sig idag..Haft ont, men idag blev det bara sen eftermiddagsvila.
Har ju ingen aning om när mitt inre är läkt, när jag kan börja lyfta saker? Gå längre promenader? Det enda jag fick i information på sjukhuset efter operationen är att jag får inte ha samlag på 8 veckor ( har inte haft en tanke på det, precis som efter mina förlossningar så tar det sin tid att läka ) eller använda tamponger ( varför skulle jag göra det? frågade jag, jag har ingen livmoder kvar?)
Inte lyfta för tungt...Vad är för tungt? 1kg, 5kg, 10kg eller 20kg?
Jag får helt enkelt lita på min kropp, gör det ont så tar jag det lugnare annars försöker jag komma tillbaka till vardagen sakta men säkert.
.
Eftersom jag själv är tvilling blev jag nyfiken på boken Istvillingar, det blir ett Njaaa! Lite för mycket för min smak om spökerier och det fördolda inför den andra tvillingens död.
Bild och recension lånad här
Lydia och Kirstie är enäggstvillingar - sex år gamla, oskiljaktiga och så lika att inte ens deras föräldrar alltid kan säga vem som är vem. Så händer det som bara inte får hända: Lydia faller från ett balkongräcke och dör. Kvar är den förvirrade Kirstie och hennes förtvivlade föräldrar Sarah och Angus.
Efter ett års tungt sorgearbete beslutar sig familjen för att flytta till en liten isolerad ö i Hebriderna där de ärvt ett hus som inte varit bebott på flera decennier och som saknar elektricitet. De vill börja på nytt, komma bort från alla plågsamma minnen.
Men inget blir som de hoppats. Kirstie beter sig allt egendomligare - hon tycks djupt olycklig och hävdar att de förväxlat henne med den omkomna systern. I skolan skyr de andra barnen henne, hon som alltid haft en syster och själsfrände är nu outhärdligt ensam.
Angus tvingas ofta resa bort på grund av sitt arbete och Sarah känner sig alltmer isolerad och förtvivlad. Deras äktenskap blir sämre i stället för bättre. Oron för Kirstie - eller är det Lydia - bara växer. En fruktansvärd misstanke pyr inom Sarah - vad var det egentligen som hände den där olycksdagen då hennes dotter dog?
S. K. TREMAYNE är journalist och författare, bosatt i London. Istvillingar utkommer i år i en lång rad länder.
"nästan olidligt ruggigt. Tremayne växlar mellan makarnas perspektiv vilket ger en extra dimension. Men framför allt är detta en uppvisning i att skickligt bygga upp en riktigt läskig stämning."
Cecilia Gustavsson, Aftonbladet
"spänningen är gastkramande. En smygande otäck känsla av att inget är vad det verkar greppar tag i läsaren, och man kan bara inte släppa den här finurligt uppbyggda romanen med övernaturliga inslag. Inget för mörkrädda och lättskrämda. Men sjukt bra, spännande och vemodigt."
Maria Zaitzewsky Rundgren,
Efter ett års tungt sorgearbete beslutar sig familjen för att flytta till en liten isolerad ö i Hebriderna där de ärvt ett hus som inte varit bebott på flera decennier och som saknar elektricitet. De vill börja på nytt, komma bort från alla plågsamma minnen.
Men inget blir som de hoppats. Kirstie beter sig allt egendomligare - hon tycks djupt olycklig och hävdar att de förväxlat henne med den omkomna systern. I skolan skyr de andra barnen henne, hon som alltid haft en syster och själsfrände är nu outhärdligt ensam.
Angus tvingas ofta resa bort på grund av sitt arbete och Sarah känner sig alltmer isolerad och förtvivlad. Deras äktenskap blir sämre i stället för bättre. Oron för Kirstie - eller är det Lydia - bara växer. En fruktansvärd misstanke pyr inom Sarah - vad var det egentligen som hände den där olycksdagen då hennes dotter dog?
S. K. TREMAYNE är journalist och författare, bosatt i London. Istvillingar utkommer i år i en lång rad länder.
"nästan olidligt ruggigt. Tremayne växlar mellan makarnas perspektiv vilket ger en extra dimension. Men framför allt är detta en uppvisning i att skickligt bygga upp en riktigt läskig stämning."
Cecilia Gustavsson, Aftonbladet
"spänningen är gastkramande. En smygande otäck känsla av att inget är vad det verkar greppar tag i läsaren, och man kan bara inte släppa den här finurligt uppbyggda romanen med övernaturliga inslag. Inget för mörkrädda och lättskrämda. Men sjukt bra, spännande och vemodigt."
Maria Zaitzewsky Rundgren,
Just nu lyssnar jag på... "En tillräckligt vacker dag för att dö" av Jeanette Lindblad, har mer än hälften kvar av boken, så jag kan inte ge ett rättvist omdöme än.
Varmaste oktober på...
...146 år hörde kära maken på radion för någon vecka sedan, idag satt vi ute i solen utan jackor, solen riktigt gassade.
Så grönt fortfarande, gräset växer fortfarande.
Vi plockade upp potatis, denna korg är lika stor som en korg i affären, jättepotatisar fick vi, dessa potatisar är från ett enda "potatisstånd", de minsta lades i en hink för sig och kokades till hönsen.
Sedan tog vi en skogssväng med hundarna, solen lyste mellan träden..
Inga röda löv då vi inte haft hårda frostnätter än...
Alla årstider har sin charm, älskar våra fyra årstider.
En liten solros har rotat sig utanför källaren, trots tre frostnätter så är den oförstörd. Såg på väderprognosen att vi kommer att få två så här härligt, varma dagar till både fredag och lördag. Nästa vecka vänder det och även snö utlovat. Hade glömt två tomatplantor ute, som tur var inga frostnätter sedan i söndags då jag planterade om de plantor jag sparat. Nu är de inne i säkerhet i värme och ljus.
Igår fick vi timern att fungera som den ska ljuset slås på 06:00 och stängs av 20:00...nu hoppas jag att mina nästa års tomatplantor växer och frodas i varmt klimat med ljus.
Ingen läkare har kontaktat mig än...vill ha det tredje och slutgiltiga svaret så jag kan gå vidare utan att undra mer.
Nu blev det ett uppehåll....
....på bloggen.
Behöver landa i mig själv...
Vet att jag kommer att få ett tredje samtal från min opererande läkare då hon fått två bud från specialisterna angående min efterbehandling, hon vill ha ett tredje besked för att ge mig ett sista lugnande besked...vågar inte korka upp champagneflaskan än som jag köpt.
Har förberett för att vi ska få säga "fuck cancer" 👎
Den 24 september plockade vi in alla tomater, jag tog skott till nästa års odling, natten efter den 24 hittade vi alla växter frysta och förstörda efter frosten, tur som fasen hade vi..... vi skaffade en timer så växthusbelysningen inne ska slå på klockan 6 på morgonen och släckas klockan 20...Hitintills har vi inte fått den att fungera som vi vill, den lyser dygnet runt 🙄...
Här får tomaterna mogna med ett rött äpple i mitten.
Tomatplantorna i bakgrunden, några av morötterna och den sista gurkan 😊 Klockchilin i källaren på vinterförvaring levererar massor fortfarande.
Sista skörden av spetspaprika, tagit frön för nästa års odling.
Dagarna rullar på, är uppe i 8 timmar i sträck, ibland gör jag för mycket och det straffar sig...
Lite bilder...
Mys Gustav, han ska alltid ligga tätt intill mig så vi får värmen från varandra 😍
Höstdimma, ute med hundarna på morgonen...dimman lovar en härligt solig dag 👍
Hönsen och tupparna springer fritt här på gården som vanligt, pappa och son på bilden och två unghönor ❤️ Till alla som har höns och undrar, tupparna håller sams...
